Får media hänga ut misstänkta gärningsmän?

FRÅGA
Hej,När får medier lov att publicera bilder på misstänkta personer?Och hur ser det ut om exempelvis europol skall publicera bild på misstänkt person?Tacksam för svar!Mvh /Max
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!

Din fråga om Europol är mycket bred och svårbesvarad i och med att det är ett organ som verkar flera olika länder vilka alla tillämpar olika rättsordningar med säregna förtalsregler. Det svenska rättssystemet behandlar emellertid inte polisen och medier olika ifråga om vad de kan publicera om misstänkta personer.

Utgångspunkten är att det råder yttrandefrihet. Det följer b.la. av Artikel 10 Europakonventionen, 2 kap. 1 § regeringsformen, EU:s stadga om mänskliga fri- och rättigheter. I den mån yttrandefriheten inskränks måste så göras genom lag, dvs. genom av riksdagen utfärdade regler.

Förtalsbestämmelserna i 5 kap. 1 § brottsbalken respektive 7 kap. 4 § 14 p. tryckfrihetsförordningen är exempel på sådana lagar som delvis urholkar yttrandefriheten. Bestämmelsernas systematik kan delas upp i följande komponenter: (i) Någon ska utpeka annan (ii) såsom brottslig eller i övrigt klandervärd (iii) uppgiften kan medföra andras missaktning (iiii) utpekandet är osant alternativt oförsvarligt.

Nästa steg är att tillämpa systematiken på en konkret situation; Tidningen Aftonpressen publicerar en bild på den misstänkta personen Anders Andersson och konstaterar att han är misstänkt för mord och följaktligen har häktats.

(i) Det första rekvisitet är uppfyllt. Oavsett om publiceringen bara innehåller en bild från vilken man kan deducera hans identitet, eller om publiceringen också innehåller hans namn -- Anders Andersson, 43 -- har Aftonpressen pekat ut annan.

(ii) Det andra rekvisitet är mer svårbedömt. Att utpeka någon som misstänkt är inte nödvändigtvis detsamma som att utpeka denne som brottslig. Samtidigt, får sägas, är de två situationerna tätt sammanbundna och svåra att särskilja. Att utpekas som misstänkt för mord måste under alla omständigheter vara närliggande att utpekas som brottslig eller i vart fall klandervärd i sitt levnadssätt och medföra andras missaktning, även om skuldfrågan inte har avgjorts i domstol. I vissa fall belyses dessutom aspekter av den misstänktes liv som isolerade från gärningsbeskrivningen också kan utsätta denne för andras missaktning. Till exempel Christer Pettersson, när det begav sig, utpekades som alkoholiserad m.m. – nedsättande uppgifter som negativt färgade människors syn på honom.

(iii) Jag gick delvis in i frågan om vad som anses ägnat att medföra andras missaktning ovan men jag ska närmare redogöra för innebörden. Det är tillräckligt att lämnandet av uppgiften riskerar att medföra andras missaktning. Bedömningen grundar sig på vilka värderingar den berördes ort, samhällsgrupp eller personkrets när. Bedömningen ska alltså göras utifrån den utpekade och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Uppgift om brottslighet, i synnerhet grövre, bör kvalificera som nedsättande i alla tänkbara kretsar.

(iiii) Vilka publiceringar som är försvarliga är starkt kopplat till vilket intresse allmänheten har av att ta del av uppgifterna. För att återkoppla till exemplet ovan: Allmänheten hade onekligen ett starkt intresse av att följa utredningen av mordet på Olof Palme. I exempelvis NJA 2006 s. 16 utpekades en polis ansluten till utredningen som skyldig till grovt tjänstefel. Högsta domstolen ansåg att allmänintresset var tillräckligt för att försvara publiceringen.

I ett annat fall, NJA 1987 s. 285, befanns ett utpekande av två poliser som brottsliga oförsvarligt, trots att TV-reportaget ifråga föreföll sanningsenligt och belyste brister hos polisdistriktet i allmänhet och hanteringen av ett fall i synnerhet. Huruvida ett utpekande är försvarligt varierar alltså från fall till fall och det är svårt att besvara din fråga i allmängiltiga ordalag.

Slutligen måste den lämnade uppgiften vara sann alternativt måste uppgiftslämnaren på god grund kunnat anta att den var sann. Bevisbördan om sanningsenligheten åvilar uppgiftslämnaren.

Förtalsfall är sällsynt förekommande, främst på grund av att brottet inte faller under allmänt åtal annat än under mycket särskilda omständigheter. Istället måste den utpekade väcka åtal eller skadeståndstalan och i händelse av förlust själv bekosta rättegångskostnaderna. Dessutom avgörs tryckfrihetsfall av en jury som inte behöver redogöra sina resonemang. Prejudikatbildningen – dvs. vägledande rättsfall – på området är alltså begränsad.

Du är välkommen att återkomma om du har följdfrågor eller upplever att du inte fick din fråga besvarad!

Vänligen,

Elias Olsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Tryckfrihetsförordningen (TF) (143)
2021-08-29 Vilka handlingar har jag rätt att få ut hos polisen?
2021-08-27 Kan man se om någon har körkort?
2021-08-05 Är en inkomstdeklaration offentlig handling? Vad innebär 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen?
2021-07-28 Offentlighetsprincipen

Alla besvarade frågor (95697)