FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt09/02/2018

Får man ljuga i polisförhör? Kan polisen se en gammal brottsanmälan?

Hej. Det är så att min väninna har blivit våldtagen och givetvis anmält mannen. Nu är det så att mannen nekar och säger att min väninna är sur för han var för hårdhänt när dom hade sex. För att i nästa sekund säga att min väninna var den dominanta när dom hade sex. Hans fru försvarar honom och säger samma som maken, dom har pratat ihop sig. Hon har bevis när dom messat efter händelsen där han erkänner vad han gjort men menar att hon klipp och klistrat ihop allt. Till saken hör att jag känner alla parter och vet hur paret fungerar och ljugit och manipulerat innan för tex socialtjänsten. Till saken hör att mannen blivit anklagad innan för våldtäkt på fruns syster men det blev nedlagt. Om åklagaren går på min väninnas linje och det blir rättegång vilken påföljd kan frun få då hon ljugit i förhör? Och genom detta försvårat utredningen. Samt även om första anklagelsen är preskriberat ( ca 10 år sen)och blev nedlagd kan polisen och åklagaren se den anmälan nu?

Lawline svarar

Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!

Rätten att försvara sig själv, sina närstående och under vilket ansvar man uttalar sig i polisförhör samt under huvudförhandling

Den som är misstänkt för brott har rätt att försvara sig själv, vilket medför att den misstänkte kan ljuga hur mycket denne vill för polis och åklagare utan konsekvenser. En rättsprocess kan delas upp i olika stadier: 1) Anmälningsstadiet: Någon tar kontakt med polisen eller Åklagarmyndigheten och berättar att ett brott har begåtts 2) Förundersökningsstadiet: Med anledning av de uppgifter som lämnats i Anmälningsstadiet startar polisen, eventuellt tillsammans med åklagare, en brottsutredning (förundersökning). Under detta stadie hörs alla personer som kan anses ha något relevant att tillföra till utredningen och andra bevis såsom DNA-analyser samlas in. 3) Beslutsstadiet. När all bevisning som kan anses finnas är insamlad ska en åklagare fatta beslut om bevisningen är tillräcklig för att väcka åtal. Är bevisningen tillräcklig men någon av omständigheterna som anges i 20 kap. 7 § rättegångsbalken är uppfyllda kan det vara så att åklagaren ändå beslutar att inte väcka åtal. 4) Kallelsestadiet. Beslutar åklagaren att väcka åtal får den misstänkte ett brev på posten där det står att denne måste infinna sig på utsatt datum och tid i närmsta tingsrätt för att låta domstolen efter en huvudförhandling avgöra om den misstänkte ska dömas för brottet. 5) Huvudförhandlingsstadiet. Det är inte bara den misstänkte som kallas till tingsrätten utan även alla andra personer som närvarat under Förundersökningsstadiet och som kan bidra med viktigt information som domstolen måste veta för att kunna fälla ett rättvist avgörande.

Under 2) Förundersökningsstadiet får alla som hörs av polisen eller åklagare i princip berätta vad de vill utan konsekvenser. Det innebär att den misstänktes fru kan ljuga utan att straffas för det. En yttersta gräns för vad man får säga går vid falsk angivelse och falsk tillvitelse. Dessa brott bestraffar dock den motsatta situationen – att någon ljuger för polis eller åklagare på ett sätt som får polisen eller åklagaren att tro att en person som egentligen är oskyldig har gjort sig skyldig till brott eller annat klandervärt beteende, se 15 kap. 6 § och 7 § brottsbalken.

Under 5) Huvudförhandlingsstadiet har den misstänkte fortfarande rätt att försvara sig på alla sätt denne önskar och kan ljuga och visa upp manipulerade bilder av SMS-konversationer utan att riskera några ytterligare påföljder för "ljuget". Å andra sidan kommer domstolen i sin bedömning beakta alla bevis som läggs fram under rättegången. Finns starkare bevisning som talar för att den misstänkte ljuger kommer "ljuget" från den misstänkte att tolkas till den misstänktes nackdel av domstolen. Den misstänktes fru kommer sannolikt också att höras under rättegången. Eftersom frun är närstående till den misstänkte behöver hon inte tala under ed d.v.s. sanningsförsäkran. Hade frun talat under sanningsförsäkran och ljuger under rättegången kan frun göra sig skyldig till mened. Straffet för mened sträcker sig från böter upp till fängelse åtta år, det beror på hur grovt brottet är, se 15 kap. 1 § brottsbalken. Att frun inte behöver tala under straffansvar – vilket andra vittnen måste göra – beror på att hon är närstående till den misstänkte. Lagstiftaren har ansett att det är naturligt att man vill skydda sin familj. Det skulle vara alltför betungande för människor om de riskerade att hamna i fängelse på grund av att de i domstol skyddat en person de har en nära relation med.

Vad som händer med gamla polisanmälningar när ärendet har avslutats hos polis och åklagare

Hur information sparas hos myndigheter utgör ett komplicerat system där olika lagregler finns i förhållande till två motsatta intressen. Å ena sidan måste uppgifter som förekommer i myndighetsärenden sparas för att 1) tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar 2) behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen samt 3) av forskningsskäl, se 3 § arkivlagen. Å andra sidan är det inte rimligt att myndigheter sparar all information som inkommit när ärenden avslutats. Arkiven hos myndigheterna skulle då bli alltför stora och oöverskådliga. Därför har regeringen gett Riksarkivet behörighet att utfärda riktlinjer till myndigheterna för att de ska veta vilka övervägningar de bör göra när det gäller frågan om information i en akt bör förstöras eller fortsätta bevaras i arkivet. Minnesanteckningar som aldrig utgjort en del av ett ärende behöver aldrig arkiveras. Myndigheterna ska tillsammans med sin arkivmyndighet komma överens om hur de ska bevara handlingar med hänsyn till 3 § arkivlagen. Det motsatta intresset som polisen också måste ta hänsyn till är enskildas rätt att värna om sin integritet. Polisdatalagen är en speciallag som ger regler för hur polisen får spara och hantera personuppgifter. I den lagen finns regler som föreskriver att personuppgifter måste förstöras (gallras) ur ärenden t.ex. senast ett år efter att ärendet avslutats.

Den regel som jag uppfattar som närmast tillämplig i ditt fall är 3 kap. 10 § polisdatalagen. Även om det kanske inte uttryckligen framgår av regelns ordalydelse betyder regeln att den gamla brottsanmälan kommer sparas d.v.s. tas om hand för arkivering i elektronisk form. Det innebär att brottsanmälan finns kvar, men utgör inte en del av polisen så kallade "kärnverksamhet". Brottsanmälan avskiljs från polisens lättåtkomliga uppgifter och bevaras i en separat databas. Syftet med att uppgifterna inte finns lika lättillgängliga är för att skydda den person som handlingen innehåller uppgifter om. Det ska inte vara lika lätt för polisen att söka på denna person och göra sammanställningar när personen inte längre är relevant för ett aktuellt polisärende.

Svaret på din fråga om polisen kan komma åt den gamla anmälan är komplicerad. Hur polisen sköter sin arkivering samt hur lättåtkomliga vissa uppgifter är en fråga du bäst får svar på genom att helt enkelt kontakta polisen. Detta eftersom varje myndighet själv, tillsammans med sin arkivmyndighet, upprättar ändamålsenliga regler för hur bevarandet av handlingar bör ske med beaktande av 3 § arkivlagen, Riksarkivets riktlinjer och värnandet om enskildas personliga integritet.

Hoppas du fick svar på dina frågor och lycka till!

Med vänlig hälsning,

Vega SchortzRådgivare
Hittade du inte det du sökte?