FrågaOFFENTLIG RÄTTPolis16/06/2020

Får man ifrågasätta polisens ingripanden?

Om en person skulle bli gripen av dvs anledningar har utomstående personer rätt att stå bredvid och filma samt ifråga sätta deras gripande eller är dessa utomstående personerna tvungna att lämna platsen ev backa en bit bort?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Det snabba svaret är att du får stå bredvid och filma men du är skyldig att göra som polisen säger. Jag ska förklara hur din situation kan hänga ihop mer utförligt nedan.

Grundläggande rättigheter

Detta är egentligen en svår fråga som kan se otroligt olika ut beroende på situationen på plats och vems perspektiv man väljer att se saker ifrån. Det blir en avvägning mellan vad medborgare har för rätt och vad poliserna som statens tjänstemän har för rätt. Alla medborgare är tillförsäkrade frihet och skydd mot frihetsberövanden från staten enligt grundlagen (regeringsformen 2 kap.) såväl som rätten att demonstrera, att samlas i grupp, att uttrycka sig och röra sig fritt. Självfallet är man som medborgare skyldig att följa gällande lag vilket innebär att om polisen har lagstöd för de ingripanden som de gör (vilket de enligt lag ska ha för att inskränka de rättigheter medborgarna enligt grundlagen har) så är allmänheten skyldiga att följa det som polisen säger. Det blir då avvikandet ifrån detta som kan innebära att man kan göra sig skyldig till brott.

I regel kan man säga att utomstående som enbart står vid sidan, inte ingriper eller beter sig hotfullt eller uttalar verbala hot och endast filmar ingripandet inte kommer att innebära ett problem. Det är inte olagligt att filma ett ingripande.

Brottsligt att förhindra tjänsteåtgärd

Att försöka förhindra en tjänsteåtgärd som polisen beslutat kan däremot leda till att man gör sig skyldig till våld mot tjänsteman enligt brottsbalken (BrB) 17 kap. 1 §, förgripelse mot tjänsteman (om gärningen inte innefattar våld) enligt BrB 17 kap. 2 § eller våldsamt motstånd enligt BrB 17 kap. 4 §. Man får alltså inte försöka förhindra, stoppa eller störa ett ingripande eller beslut som polisen fattat med laga stöd.

Problemet som kan uppstå för poliserna är flera ur en taktisk vinkel vilket kan föranleda att man ber allmänheten att flytta på sig eller avvisar dem från platsen. De kanske vanligast förekommande situationer som ur en taktisk synvinkel kan bli svår vid polisernas ingripanden är att vänner eller anhöriga till den gripne uppehåller sig för nära den som är gripen eller att stämningen på plats är upphetsad och stökig. Detta innebär såklart en säkerhetsrisk för poliserna själva som måste beaktas och tas hänsyn till. Det baseras inte alltid på den som är gripen utan på de människor som befinner sig runt omkring som kan utgöra en säkerhetsrisk för poliserna.

Den som hjälper en gripen person att komma lös kan göra sig skyldig till brottet främjande av flykt som finns föreskrivet i brottsbalken 17 kap. 12 §. Brottet är även straffbart om man försöker eller förbereder brottet. Tolkar polispatrullen som att det finns en risk för detta på grund av beteendet hos personerna runt omkring, hur svår eller lätt den gripne är att handskas med och hur omständigheterna i övrigt ser ut kan patrullen göra en bedömning att det inte är säkert för vänner eller anhöriga att befinns sig för nära på grund av risken för fritagning av den gripne.

Våldsanvändning

För att verkställa en sådan tjänsteåtgärd så har polisen rätt att använda försvarligt våld enligt polislagen 10 §. I takt med att en situation eskalerar finns en större möjlighet i och med den ansvarsfrihetsgrund som finns i brottsbalken 24 kap. 1 § - nödvärn. Lagrummet friar från ansvar i situationer där någon begått ett brott för att t ex freda sig från ett brottsligt angrepp på person. Våldet får då inte vara uppenbart oförsvarligt och är alltså mer än vad som anses nödvändigt för att verkställa en tjänsteåtgärd i normalfallet.

En annan vanlig situation är att allmänheten kan lägga sig i ett ingripande av poliser eller ordningsvakter för att de anser det vara felaktigt. I detta gäller självfallet detsamma som listats ovan men här har även polisen rätt att använda sig av polislagen 13 § som hanterar ordningsstörningar. Polisen (och/eller ordningsvakter) har då rätt att avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer som stör eller utgör en fara för den allmänna ordningen eller för att avvärja en straffbelagd handling. Det innebär att säga åt personer att lämna en plats, handgripligen föra bort personer från en plats eller att omhänderta dem. Lyssnar man inte på polisen när de säger åt en att flytta på sig, alltså avvisar, så har de rätt att ta tag i personer och flytta på dem med (försvarligt) våld.

Som du ser kan även detta lagrum användas för att hålla personer borta för att de inte ska få chans att frita en gripen person, alltså begå en straffbelagd handling.

Det som gäller är att följa polisens anvisningar. Handlar det om ett flertal personer som beter sig ordningsstörande och som inte skingrar sig på polisens uppmaning kan de även göra sig skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakt enligt BrB 16 kap. 3 §.

Slutsats

Förståeligt som det såklart kan vara att man blir upprörd om en vän eller anhörig blir gripen, särskilt om man anser det vara felaktigt, så får man inte ingripa när polisen ska verkställa en tjänsteåtgärd. Då är det bättre att följa polisens anvisningar, filma ingripandet och göra anmälan i efterhand. Se till att få med patrullens nummer som står på polisbilen för att förenkla ärendet vid en anmälan.

Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

AnnaSara JariusRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Polis? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo