Får jag dela med mig av min upplevelse av en destruktiv relation på nätet?

Hej!

Får jag helt anonymt dela min erfarenhet av en destruktiv kärleksrelation, där olika former av våld förekom, i syfte att sprida kunskap och igenkännande för andra som upplever relationsvåld, på nätet? Både mitt och förövarens namn skulle ändras till andra namn och vissa igenkännande detaljer skulle utelämnas. Ingen skulle alltså veta mitt riktiga namn och heller inte namnet på den som brukade våld. Personliga detaljer som tydligt kan kopplas till personen skulle utelämnas. Är jag då säker mot förtal?

Kanske en konstig fråga då det skulle vara näst intill omöjligt att koppla till personen, så jag inte är ute efter att hänga ut, utan vill bidra med kunskap anonymt. Men vill vara säker. Mvh

Lawline svarar

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga handlar om vilka uppgifter du får sprida på nätet och på vilket sätt för att inte riskera göra dig skyldig till förtalsbrottet.

I 5 kap. 1 § brottsbalken framgår att man kan dömas för förtal till böter om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. I andra stycket framgår dock ansvarsfrihetsgrunder, bland annat genom en försvarlighetsbedömning och att uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller hade skälig grund för den.

Redan genom att läsa lagtexten går det att konstatera att om du inte pekar ut någon och inte lämnar uppgifter som går att koppla till en viss person blir bestämmelsen om förtal inte tillämplig. Att "utpeka någon" måste alltså uppfyllas för att bestämmelsen ska bli tillämplig. Därmed får det inte förekomma namn på personen eller uppgifter som är så beskrivande att personen kan identifieras, om du vill undvika risken för att bli anmäld för förtal.

Såsom bestämmelsen är utformad ska domstolen pröva om förtal ägt rum med hjälp av tre frågor.

Finns en skadlig uppgift?
Först behöver man ta ställning till om en skadlig uppgift lämnats. Om uppgiften endast lämnas mellan två individer rubriceras gärningen inte som ett förtal utan snarare som en förolämpning. Uppgiften måste således ha fått spridning på så vis att någon utomstående tredje part fått kännedom om informationen. Uppgiften behöver inte ha orsakat skada i realiteten, det räcker med att uppgiften typiskt sätt är en sådan att den leder till skada om den sprids.

Endast konkreta uppgifter vars sanningshalt kan prövas betraktas som en uppgift i lagens mening. Det krävs alltså att påståendet har ett någorlunda oberoende och oföränderligt innehåll i förhållande till tidsanda, värderingar och kulturell kontext.

Huruvida bestämmelsen om förtal är tillämplig beror därmed på vilken typ av information du hade tänkt dela med dig av på nätet. Att uttala sig allmänt och med hänvisning till konkret fakta och informationskällor medför inte att bestämmelsen blir tillämplig. Skulle du dock beskriva övergrepp som personen utfört och blivit polisanmäld för eller andra detaljer om personen kan sådan information vara att betrakta som uppgifter ägnade att utpeka personen som klandervärd i sitt levnadssätt.

Skyldighet eller försvarligt?
Tillfällen då en person kan vara skyldig att lämna förtalsgrundande uppgifter kan exempelvis vara vid vittnesmål eller polisförhör.

Vid försvarlighetsbedömningen ska domstolen ta hänsyn till hur och när uppgiftslämnandet har skett. Syftet med uttalandet är också av betydelse för bedömningen. Bedömningen om det varit försvarligt ska alltså göras med hänsyn till alla omständigheter när uppgiften lämnades. Av särskild betydelse är att det ska finnas ett utrymme för politisk debatt. Samhälleliga och kulturella frågor kan få ventileras även om enskilda personer i viss mån angrips. Lagstiftaren kan inte fullständigt ange hur försvarsbedömningen ska göras i lagtext, utan det måste bli beroende av gängliga samhälleliga värderingar som kan komma att förskjutas i takt med samhällsutvecklingen. Därför blir förtalsbrottet i högre grad än andra brott beroende av domstolens bedömning i varje enskilt fall.

I praktiken stannar ofta domstolen vid att konstatera att uppgiftslämnandet inte är försvarligt. Därmed går domstolen inte vidare för att pröva sanningen eller om det fanns skälig grund för lämnandet. Om domstolen dock skulle bedöma att uppgiftslämnandet varit försvarligt, prövas sanningsenligheten i ett sista led.

Sanningsenligt eller skälig grund?
Om uppgiftslämnaren inte kan visa att uppgiften var sanningsenlig eller åtminstone hade skälig grund för den ska denne dömas för förtal.

Sammanfattningsvis
Utelämnar du personens namn och detaljerade beskrivningar överlag som medför att man inte kan identifiera vem personen är, blir det inte fråga om förtal. Givetvis ska du, i enlighet med yttrandefriheten, kunna dela med dig av ett destruktivt kärleksförhållande för att upplysa och varna andra människor.

Det finns en del förtalsdomar i samband med #metoo som jag kan rekommendera dig att läsaom du är intresserad, exempelvis Södertörns tingsrätt 2018 (B 17160-17) avseende utpekande av en man som inte var en känd person samt Nacka tingsrätt 2019 (B 7995-18) avseende uttalanden om en filmregissör i syfte att uppmärksamma strukturella missförhållanden i filmbranschen. I många rättsfall gällande förtal konstaterar domstolarna att de tilltalade hade kunnat dela med sig av sina berättelser om de hade utelämnat uppgifter som medfört att målsäganden kunde gå att identifiera.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Alexandra MadsenRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”