Får gemensamma barn ut mindre i arv än särkullbarn?
Hej,
Min sambo har 2 barn sedan tidigare dvs särkullbarn och vi har 1 barn gemensamt. Om vi skulle gifta oss och jag dör först så ärver min sambo mig 100% och sen får alla 3 barnen ärva min sambo när han dör. Men där ingår ju även mitt arv så det innebär väl då att mitt barn endast får ut en tredjedels arv totalt medan särkullbarnen får ut dels en tredjedel var från sin pappa men sen också hälften var från sin mamma, alternativt lite mindre beroende på vad/om hon har skrivit testamente. Oavsett får väl särkullbarnen ut mer arv än vårt gemensamma barn om jag dör först? Vad blir då det bästa för vår situation att upprätta (testamente, äktenskapsförord etc?) för att dels skydda efterlevande sambo eftersom barnen idag ärver oss och vi inte varandra samt att arv fördelas lika mellan de 3 barnen (inräknat att särkullbarnen också har en mamma de ärver av) oavsett vem av oss som dör först?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.
Utifrån din frågeformulering förstår jag det som att något testamente inte har upprättats av varken dig eller din sambo. Jag kommer därför utgå ifrån att det saknas. Eftersom du undrar hur fördelningen ser ut om ni gifter er och någon av er går bort kommer jag redogöra för det nedan. Observera dock att jag inte redogör för vad som gäller om ni är samboende, utan svaret är helt utifrån omständigheten att ni avser att gifta er. Avslutningsvis kommer jag gå igenom vad man kan välja att göra om man vill ändra på den legala fördelningen av arvet. I mitt svar kommer jag använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB).
Makars egendom
Om du och din sambo gifter er och någon av er därefter dör kommer en bodelning ske (9 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen kommer giftorättsgods att ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Med giftorättsgods menas allt som inte har gjorts till enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan ha gjorts till enskild genom exempelvis ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB).
Exempel: Ni har 300 000 kronor i giftorättsgods. Ingen av er har någon enskild egendom. Vid bodelningen kommer dessa 300 000 kr delas lika mellan er och ni kommer då få 150 000 kr var.
Fördelning av arv mellan makar
Efter att bodelningen har skett ska den avlidne makens arv fördelas. Det är i första hand barn, så kallade bröstarvingar, som ärver (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom ditt enda barn utgör bröstarvinge till både dig och din sambo så kommer arvet efter dig att tillfalla din partner med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det gemensamma barnet kommer ha rätt till efterarv. Detta får man när även den efterlevande maken gått bort.
Beräkning av efterarv
Efterarv beräknas med hjälp av kvotdelar. Detta görs genom att man räknar ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 § ÄB). Jag redogör nedan för detta med det tidigare exemplet:
Din sambo erhöll 150 000 kr genom bodelning, de övriga 150 000 kr fick personen genom arvet från dig. Den totala egendomen uppgår då till ett värde av 300 000 kr. Kvotdelen blir i sådana fall 150 000/300 000 = 50%. Detta innebär att det gemensamma barnet har rätt till 50 % i efterarv från all den egendom din sambo har när denna senare går bort.
Arv från efterlevande make
Utifrån exemplet har din sambo 300 000 kr i kvarlåtenskap när personen senare avlider efter dig. 150 000 kr av dessa kommer gå till det gemensamma barnet som efterarv. De resterande 150 000 kr kommer å andra sidan inte gå enbart till din sambos särkullbarn. Det gemensamma barnet har även rätt till arv från den efterlevande maken eftersom den utgör en bröstarvinge även till denna. Det innebär att de resterande 150 000 kr kommer att delas lika mellan de tre barnen vilket gör att de får 50 000 kr var i arv från din sambo.
Ert gemensamma barn kommer därför att få 150 000 kronor i efterarv från dig + 50 000 kronor i arv från din sambo. Det gemensamma barnet kommer därför inte att få ut mindre än särkullbarnen.
Påverka arvsfördelningen genom testamente
Om man vill påverka arvsordningen måste man upprätta ett testamente. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att vissa formkrav är uppfyllda. Kraven går att finna i 10 kapitlet 1 § ärvdabalken och är att testamentet ska:
Upprättas skriftligen Undertecknas av testator Bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen som undertecknar testamentet.Kan testamente skydda make från särkullbarn?
Det är möjligt att upprätta ett testamente för att skydda den efterlevande maken. Det ni däremot bör ha i åtanke är att barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten och kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 § ÄB). Skulle ni testamentera bort hela laglotten till den andra maken kommer barnen att kunna begära en jämkning av testamentet och på så vis få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). De övriga 50% som inte utgör barnens laglott är dock fritt fram för er att testamentera hur ni vill.
Jag hoppas mitt svar har gjort situationen lite klarare för dig! Är det någon ytterligare fundering du har är du varmt välkommet att skicka in en ny fråga.
Vänliga hälsningar,
