Får en tidning publicera namn om polisanmälan?
Hej, jag läste i en tidning att jag är polisanmäld och riskerar upp till 6 månader fängelse, både mitt för och efternamn samt företag stod med i tidningen, jag ringde journalisten och fick till svar att en polis hade sagt det. Jag vet inte vad det handlar om och jag har inte blivit förhörd av polisen. Vad ska jag göra? Har dom rätt att peka ut mig i tidningen? Får en polis säga såhär till en journalist?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Din fråga avser dels om en tidning får publicera ditt namn och information om att du blivit polisanmäld, dels om en polis har rätt att informera tidningen om det.
Den första frågan regleras dels av ansvarsregler i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), dels av de pressetiska reglerna. I tryckfrihetsförordningen finns lagregler beträffande publiceringar i tidningar och tidskrifter. Motsvarande ansvarsregler för t.ex. nättidningar finns i yttrandefrihetsgrundlagen. För att det ska vara ett brott att publicera någonting krävs att det är särskilt stadgat i lagen att det är ett brott. Det brott som kan komma närmst till hands är brottet förtal (jfr 7 kap. 3 § TF). Förtal är ett tryckfrihetsbrott om någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Till ansvar döms inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och den som har lämnat uppgiften visar att uppgiften var sann eller att vederbörande hade skälig grund för den.
I ditt fall är det svårt att avgöra om det rör sig om ett förtal eller ej. Även om publiceringen kan anses vara olämplig är det inte säkert att den är straffbar i lagens mening. Det finns en viss distinktion om att informera om att du blivit polisanmäld och att utpeka dig som skyldig. Således, som svar på din fråga; tidningen är skyddad av grundlagen och kan publicera uppgiften, så länge den inte publiceras på ett sådant vis att det handlar om förtal. Om du anser dig förtalad av tidningen finns det möjlighet att väcka enskilt åtal. Om du väcker enskilt åtal är det inte en åklagare som driver utredningen utan du måste själv stå för all bevisning. Om du skulle förlora tvisten riskerar du att bli betalningsskyldig för motpartens rättegångskostnader. I vissa fall får rätten om du förlorar, besluta att vardera parten ska stå för sina rättegångskostnader. Möjligheten finns för det fall att du hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning (10 kap. 4 § lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden).
Av de pressetiska reglerna utgivna av Pressombudsmannen (PO) framkommer att en journalist ska vara försiktig med namn. Vederbörande ska noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Om inte namn anges ska det undvikas att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat som gör identifiering möjlig (p.15-16, Etiska regler för press, radio och TV). Ett medlemskap i Journalistförbundet innebär att journalisten förbundit sig att följa yrkesreglerna. Om du anser att publiceringen strider mot de pressetiska reglerna kan du göra en anmälan till Pressens Opinionsnämnd (PON). För att du ska kunna anmäla till PON krävs det att artikeln publicerats i en tryckt tidning eller tidskrift, du ska vara personligen berörd och publiceringen ska ha skett inom tre månader från att anmälan inkom. PON kan även pröva vissa nättidningar som anslutit sig till systemet. Efter vad jag kan se är den nättidning du hänvisar till i din fråga inte ansluten till systemet, däremot kan du göra en anmälan om artikeln publicerats även i den tryckta utgåvan. Om tidningen fälls är den skyldig att publicera nämndens uttalande och betala en avgift till PO/PON. Fällande beslut publiceras även på PO:s hemsida.
En polisanmälan kan vara en offentlig handling
För allmänna offentliga handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen.
En polisanmälan är en allmän handling om den är upprättad eller förvarad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Var och en har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar (2 kap. 1 § TF). Det innebär att om det inte föreligger sekretesskäl kan en journalist begära ut en polisanmälan med stöd av offentlighetsprincipen.
I vissa fall kan en polisanmälan ingå i en förundersökning och omfattas av förundersökningssekretess, vilket innebär att journalisten inte kan begära ut den medan förundersökningen pågår (18 kap. 1 § OSL). Om polisanmälan är sekretessbelagd kan den inte lämnas ut med stöd av offentlighetsprincipen. Det skulle då i teorin kunna hända att en polis ändå berättat om det för journalisten. I 1 kap. 7 § TF finns en meddelarfrihet innebärande att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier t.ex. till journalister. Meddelarfriheten inskränks av vissa bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Inskränkningarna avser t.ex. uppgifter som kan riskera rikets säkerhet och information som kommit fram med hjälp av hemliga tvångsmedel. Om polisanmälan skulle vara sekretessbelagd kan en polisman således straffritt ändå berätta om den med stöd av meddelarfriheten till en journalist.
Sammanfattning och råd
Rätten att publicera regleras i grundlag, för tryckt skrift tryckfrihetsförordningen, för nättidningar yttrandefrihetsgrundlagen. För att det ska vara brottsligt att publicera något krävs att det är särskilt stadgat i lagen att det är straffbart. Det brott som ligger närmst till hands för din del är brottet förtal. I ditt fall är det inte säkert att det skett ett förtal då det är en skillnad på att utmåla någon som brottslig och att informera om att någon blivit polisanmäld. Om du ändå anser dig utsatt för förtal kan du väcka enskilt åtal i ärendet. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att om du förlorar ett sådant mål riskerar du att bli betalningsskyldig för såväl dina egna ombudskostnader som motpartens.
Förfarandet kan däremot eventuellt strida mot de pressetiska reglerna om publicering av namn. De pressetiska reglerna ger dig inget skadestånd eller någon juridisk rätt, men om tidningen fälls kan den bli tvungen att publicera att den blivit fälld och att betala en avgift till Pressens Opinionsnämnd. För att läsa mer om hur du gör en anmälan rekommenderar jag dig att titta på PO/PON:s hemsida.
En polisanmälan torde i regel vara en sådan handling som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Skulle den däremot vara sekretessbelagd och ingå i en förundersökning kan journalisten inte få ut anmälan den vägen. Däremot kan en polisman straffritt med stöd av meddelarfriheten ändå lämna uppgift om en polisanmälan till en journalist.
Om du vill få upprättelse kan jag rekommendera att du undersöker möjligheterna att göra en anmälan till PON (enligt framställningen ovan krävs det exempelvis att uppgiften förekommit i den tryckta utgåvan för att anmälan ska vara möjlig). Anser du att det finns skäl att väcka enskilt åtal för förtal rekommenderar jag att du konsulterar en jurist som tittar närmre på ärendet, undersöker dina möjligheter till framgång och företräder dig i eventuell process. Om det blir aktuellt föreslår jag att du anlitar en av juristerna på Lawlines juristbyrå. Vill du ha kontakt med någon av våra jurister är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för offert.
Med vänliga hälsningar,
