Ersättning för förlorad inkomst på grund av vägarbete
Hej!
Jag behöver hjälp med att få veta vad som gäller juridiskt när...
Uppsala kommun håller på med vägarbeten som gör att 3 st. företag förlorat kunder/intäkter p.g.a. att det är så krångligt att ta sig till företagen att deras kunder nu väljer att åka till någon annan.
Vägarbetet skulle vara avslutat 31/10-18 men har nu blivit försenat till slutet av januari-19.
Företagen vill nu ha ekonomisk ersättning men Uppsala kommun säger att de har rätt att bygga om gator utan att någon kan kräva ersättning för förlorad inkomst.
Kan man juridiskt kräva ersättning av Uppsala kommun?
Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att besvara din fråga så översiktligt som möjligt, då jag inte har någon mer ingående information kring de ekonomiska förutsättningarna eller omfattningen att byggnationen.
Rent generellt gäller det att ersättning skulle kunna utgå, detta genom skadestånd på grund av att vägarbetet orsakar en skada. Detta gäller skadestånd utanför ett kontraktsförhållande och jag kommer därför att tillämpa miljöbalkens bestämmelser utifrån principen om lex specialis. Speciallagen (lex specialis) har i lagtolkningen företräde framför en lag som enbart reglerar allmänna frågor (lex generalis). Bestämmelserna om skadestånd för miljöskador finns i 32 kap. miljöbalken (MB).
Miljöbalken (MB):
För att 32 kap. ska vara tillämpligt krävs att den skadegörande störningen ska ha uppkommit till följd av verksamhet på en fastighet. Härmed avses alla slags former av mark- eller vattenanvändning som kan medföra olägenhet. Skadan ska vidare ha drabbat omgivningen och det är den skadegörande verksamhetens omgivning som åsyftas. 32 kap. ger den skadelidande rätt till skadestånd i de fall där skadan har orsakats genom immissioner, sprängningar och grävningar. Immissioner beskrivs som Inverkan (rök, hetta, buller, skakningar, m.m.) från en fastighet på omgivande fastigheter.
Huvudregeln i MB är att ansvarsgrunden är rent strikt ansvar, vilket innebär att någon oaktsamhet inte behövs för att skadeståndsansvar skall uppkomma. Detta med undantag för vad som är "ortsvanligt" eller allmävanliga skador. I sådana fall träder ett culpaansvar in, det vill säga, vad bör man få tåla? (32:1 MB)
För vårt fall relevant är immissionen "annan störning" som beskrivs i 32 kap 3 § 8 p. Här finns det ett krav på ett orsakssamband mellan skadan (inkomstförlusten) och den orsakande immissionen, det vill säga vägarbetets effekter. Tidigare har det ansetts att gatuarbeten som har lett till avspärrningar som i sin tur har försvårat tillträde till affärslokaler har utgjort grund för ersättning, se närmre i NJA 1996 s 634. Detta rättsfall är dock endast ett exempel, som dessutom har kritiserats i efterhand och anses av många inte ska tolkas som ett utvidgande av den nuvarande miljöbalkens bestämmelser. Det är därför inte helt klart ifall kommunen skulle gå med på ersättning med stöd av miljöbalken, utan de kan å sin sida hävda samhällsnyttan med grävningarna. Där tyngden ligger för företagen att bevisa är att denna förlängning beror på en omständigheter hos kommunen.
Ersättningsmålet kan drivas som en grupptalan (32:13).
Tyvärr är det vanligt att bli nekad en ersättning för förlorad inkomst och förmodligen kommer inte kommunen gå med på att betala hela beloppet som yrkas, men eventuellt kan de gå med på en förlikning i frågan. Viktigt för företagens del blir att tydligt redovisa inkomstförlusten samt kunna bevisa dess orsakssamband med vägarbetets dröjsmål.
Lycka till!
Vänligen,
