Enskilt förtalsåtal - Vad får jag räkna som rättegångskostnad och vart går gränsen mot grovt förtal?

FRÅGA
Hej! Jag planerar att driva ett enskilt åtal om förtal och ärekränkning. Tänker att jag ska driva det utan ombud, men vilka kostnader får jag räkna in i rättegångskostnader om jag får igenom en fällande dom. Kan jag tex räkna en timmes debitering för att läsa det aktuella lagrummet samt svarat på diverse föreläggande från tingsrätten samt tiden det tar för att skriva stämningsansökan? Sen undrar jag vart man kan läsa om vart gränsen går för "vanligt" eller grovt förtal?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Kort svar
Troligtvis kan du räkna med att kunna begära ersättning för nedlagt arbete som rör rättegången. Gränsen mellan förtal och grovt förtal är inte helt lätt att fastställa, men nedan ges åtminstone en liten ram och ett lästips.

Allmänna förutsättningar
Frågan om rättegångskostnader regleras i rättegångsbalken (1942:740) (RB) och brottet förtal regleras i brottsbalken (1962:700) (BrB). Jag utgår från att du känner till de grundläggande förutsättningarna för förtal.

Frågan om vad som kan debiteras som rättegångskostnader
I normalfallet gäller 31 kap. RB för reglering av rättegångskostnader i brottmål. Mål där målsägande själv för talan, exempelvis enskilt åtal, är dock undantagna enligt 31 kap. 11 § som anger att bestämmelserna i 18 kap., vilka som huvudregel endast gäller för civilrättsliga mål, istället ska tillämpas. Enligt 18 kap. 1 § ska tappande (förlorande) part ersätta motparten dess rättegångskostnader.

18 kap. 8 § RB reglerar vad ersättningen för rättegångskostnader får omfatta. Enligt bestämmelsens första mening ska ersättningen fullt motsvara de kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Därutöver ska, enligt andra meningen, ersättning också utgå för parts arbete och tidsspillan.

Första meningen innebär att du har rätt till ersättning för de faktiska kostnader som uppkommer i samband med rättegången, exempelvis för resor, införskaffande av bevis, m.m.. Att kostnaden måste varit skäligen påkallad för att tillvarata din rätt innebär att för målet omotiverade kostnader inte kan göras gällande. Omotiverade kostnader kan bland annat vara anlitande av fler ombud än nödvändigt, eller att utreda frågor som inte behöver utredas.

Andra meningen innebär att ersättning ska utgå för ditt arbete och tidsspillan i anledning av rättegången. Ersättning för arbete kan vara sådant du nämner i din fråga, åtminstone att svara på förelägganden och att skriva stämningsansökan. För ersättning för tidsspillan krävs inte nödvändigtvis att du gått miste om förlorad arbetsinkomst (Fitger m.fl., Rättegångsbalken - En kommentar).

Du måste kunna redogöra för dina kostnader och nedlagt arbete (antal timmar, timpenning och vad arbetet avser). I slutändan är det rätten som avgör om din begärda ersättning är ersättningsgill och skälig.

Frågan om gränsen mellan "vanligt" och grovt förtal
Förtalsbrottet regleras i 5 kap. 1 och 2 §§ BrB. 1 § anger de grundläggande förutsättningarna för att förtal ska föreligga och 2 § anger förutsättningarna för när brottet ska anses som grovt.

Vid bedömning av huruvida brottet ska anses som grovt ska enligt 2 § 2 st. särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Om ett förtal ska anses som grovt måste det alltså varit ägnat att medföra allvarlig skada, på grund av uppgiftens innehåll, spridningen eller andra omständigheter. En helhetsbedömning av fallet ska göras och det går inte att med säkerhet peka ut var gränsen går. Jag ska dock försöka ge en kort redogörelse för vilka typer av uppgifter och spridningar som kan vara sådana att de föranleder grovt förtal.

Att uppgiften pekar ut någon som skyldig till grovt brott eller är av mycket integritetskränkande slag, exempelvis en film av någon som blir utsatt för våldtäkt, är uppgiftstyper som kan medföra att ett förtal är grovt.

I vilken omfattning men också sättet för spridning har betydelse för bedömningen. Här tar bestämmelsen delvis sikte på vilket syfte gärningsmannen har med spridningen av uppgiften; vilka var det tänkt skulle få ta del av uppgiften? Omfattande spridning som kan anses grov är till exempel om uppgiften publiceras på sociala medier eller andra webbsidor som är välbesökta. Det kan också anses som grovt om spridningen riktar sig till en viss krets människor, exempelvis närstående eller bekanta till den förtalade, eller om den görs på ett sätt så det är enkelt att identifiera den utpekade.

Andra omständigheter utöver uppgiftens innehåll och spridningen kan vara om det var uppenbart att gärningsmannen insåg att uppgiften var falsk eller ogrundad, eller att dennes motiv faktiskt var att åsamka den utpekade en inte alltför ringa skada.

Det finns en hel del litteratur som på något sätt berör förtal men ett tips kan vara att börja i Träskman & Wennberg, Brottsbalken - En kommentar (del I), Norstedts Juridik (ISBN: 9789139209331) och sedan se hänvisningarna däri.

Hoppas det här var till hjälp!

Med vänlig hälsning,

Johannes Weister
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1026)
2020-09-23 Förtal och kränkning av arbetsgivare
2020-09-22 När ska man anmäla vad man tror är förtal?
2020-09-21 Hur anmäler man någon för förtal?
2020-09-21 Vad innebär brottet förtal?

Alla besvarade frågor (84355)