En förälder på skolan hotar min barn och förtalar mig, vad kan jag göra?

FRÅGA
HejMin son, sju år gammal, har blivit utsatt för hot om våld och även mobbning från en förälder till elev i hans klass. I ett mail från föräldern till samtliga föräldrar i klassen (ca 40 vuxna) har han dessutom grovt förtalat mig som mor. Han har använt skolans maillista för att kontakta föräldrarna. Han påstår i mailet att skolan ska ha möte med honom för att diskutera hur man ska bli av med mitt barn. Han vill uppmanar samtliga föräldrar att tillsammans med honom verka för att få bort min son från skolan. Han baktalar mig och ljuger på flera punkter ang mig som mamma och hela vår familj. Bland annat skriver han är vi är sjuka, farliga, instabila etc. Han skriver också att jag ska ha anmält hans familj till socialtjänsten då han fått en anonym anmälan. Det är dock inte alls jag.Jag är lärare i kommunen. Flera föräldrar i klassen vet vem jag är och vissa av dem har samma yrke. Ryktet går redan och mailet har spridit sig. Jag anser att hans falska ryktesspridning skadar mig i min yrkesroll, skadar vår familj privat och skadar vår lille pojke.Vad kan jag förvänta mig för hjälp av skolan? Mobbning/ kränkning av elev och förtal av hans mor som är lärare. Vidare har samme man, i juni, hotat mitt barn till livet; inför mig och mina två barn i skolan. Inget annat vittne (förutom mina söner) finns till hoten. Enbart de små barn som fanns i korridoren.Vad kan jag göra?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Olaga hot är ett brott

Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalk (1962:700 (BrB)). För att något ska utgöra olaga hot så krävs det att den som hotar använder ett vapen, eller annars hotar med brottslig gärning, på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom hos den hotade. Ett olaga hot kan vara att någon hotar att skada någon eller någons saker. Hotet kan även omfatta andra personer. För att hotet ska vara brottsligt måste den som blir hotad uppfatta hotet som allvarligt menat.

Straffet för olaga hot är antingen fängelse upp till ett år eller böter. Bedöms det som grovt olaga hot är straffet fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Det är tyvärr inte möjligt för mig att göra en bedömning av vilket straff som kan bli aktuellt i detta fall.

Om hoten förekommer via internet eller sms så kan det vara bra att spara informationen för att använda som bevis.

Ofredande är ett brott

Ofredande regleras i 4 kap. 7 § BrB. I bestämmelsen går att läsa att "den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande". Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år.

Med att gärningen ska vara ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt menas att det räcker med att gärningen typiskt sett kränker någons frid. Det är alltså inte nödvändigt att någons frid kränkts i det enskilda fallet. Gärningar som kan vara otrevliga eller obehagliga men som en person normalt bör tåla utgör inte ofredande. En bedömning måste dock alltid göras i det enskilda fallet.

Enskilda uttalanden såsom att uppmana någon att ta livet av sig eller uttala grova och detaljerade kränkningar av våldsam natur kan i vissa enstaka fall utgöra ofredande.

Förtal

Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som typiskt sätt utsätter offret för andras missaktning, döms för förtal till böter. Om personen dock var skyldig att uttala sig om detta eller om det är med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att personen lämnade dessa uppgifter och personen även visar att uppgifterna var sanna eller om denne annars har skälig grund för att lämna uppgifterna, så ska denne inte dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB).

För att det ska räknas som förtal måste uttalandet vara avsett att skada en annan människas anseende hos andra med hänsyn tagen till den krets offret tillhör. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till skada, men skada behöver ej ha uppstått. Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande för om brott föreligger.

Åtgärd

I de fall det förekommit ärekränkningsbrott, väcker åklagare endast åtal i särskilda fall. Alternativet är att du kan väcka tala såsom målsägande (5 kap. 5 § BrB). Du bestämmer själv om du vill väcka åtal. Skulle du väcka åtal så har du bevisbördan, det vill säga att det är du som måste bevisa att personen har begått brottet. Det är viktigt att tänka på, att du riskerar att få betala rättegångskostnaderna om du förlorar målet.

Skollagens krav

Huvudmannen, ofta är det skolans rektor, ska skyndsamt göra en utredning och vidta åtgärder för att kränkningen inte ska upprepas.

Du ska först prata med den närmaste läraren och rektorn på er skola. Om skolan eller förskolan inte tar kränkningen på allvar, utreder och vidtar åtgärder, kan en elev eller en förälder göra en anmälan till Barn- och elevombudet eller till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Avslutningsvis tycker jag dock att det är viktigt att du polisanmäler. Det finns fog för att beteendet är brottsligt och då har du att vända dig till polisen.

Slutsats

Det tycks som att olika brottsliga beteenden föreligger. Det ska dock noteras, att bevisning är en oerhört viktig faktor att ta hänsyn till. Skulle åtal väckas, innehar förvisso åklagaren bevisbördan. Däremot är det av betydelse att redan i detta skede påtala att bevisning bör säkras. Beträffande brottet förtal utgör den e-post personen skickat till flera andra bevisning. De hot ni mottagit kan förvisso bevisas med stöd av barnen, men det kan kännas olustigt att blanda in barn i en straffrättslig rättegång. Slutligen ska det anföras, att skolan har ett långtgående ansvar avseende denna sorts beteende. Ni bör kontakta skolans rektor, alternativt Barn- och elevombudet. Ni bör dock definitivt upprätta en polisanmälan.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Pontus Schenkel
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll