En boutredningsman gör inte sitt jobb och är slarvig, vad kan jag göra?
En boutredningsman arvoderat hundratusentals kronor, o svarat mesta är pga email, som hon får då hån inte ger besked o försurar o fördröjer som sorts eget affärsintressen.
Undrar; när kan stämning läggas med återkrav arvode till dödsbo, bevisfakta finns väl grundade.
Bouppteckning finns, tilläggsbouppteckning för rättelse av denna vägrar hon, fortsätter arvoderat email som bl a kräver det. Är dödsbodelägare. Dödsbodelägare ej eniga. Om stämning först efter skifte kommer det dröja o kosta o troligen tvistar genom ombud summariskt negerande. Räcker det att bouppteckning finns för att stämma för återkräva arvode det mesta, bekräftat av henne, är arvode pga emailen.
Mvh
Barbro
Lawline svarar
Hejsan,
Aktuell lagstiftning: Ärvdabalk (förkortas ÄB) och handelsbalk (förkortas HB).
Boutredningsmannens uppgift
Enligt 19 kap. 3 § 1 ÄB ska val av boutredningsman träffas så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Boets förvaltare ska vidta sådana handlingar som krävs av praktiska och ekonomiska intressen samt opartiskt ta hänsyn till de olika dödsbodelägarnas intressen. Ibland måste förvaltaren ha särskilda erfarenheter och kunskaper för sitt uppdrag. Val av boutredningsman ska enligt, första stycket i paragrafen träffas så, att uppdraget kan förväntas bli utfört med den kunskap som boet karaktär kräver.
Avskeda boutredningsmannen
I 19 kap 5§ 2 st ÄB kan en dödsbodelägare meddela tingsrätten om att en boutredningsman inte gör sitt arbete på ett korrekt sätt. Tingsrätten ska då avskeda boutredningsmannen om de anser att att hon inte gör sitt jobb på ett lämpligt sätt. Om hon fördröjer på tiden utan anledning och du kan bevisa det så kommer tingsrätten att avskeda henne från uppgiften.
Stämning, återkrav och preskriptionstid
Frågan blir då om ni kan få tillbaka de pengar som hon har slösat och bekostad dödsboet. Enligt 19 kap 18§ ÄB så ska en boutredningsman ersätta den skada som hon har gjort om det beror på att hon har varit slarvig eller om hon har med mening skadat boet. Om hon med mening försenar utredningen och att hon vägrar göra sitt jobb så är detta grund för skadestånd. Stämningen ska göras senast 1 år efter ni har mottagit boutredningsmannens redovisning av uppdraget, se 18 kap 9§ HB. Efter 1 år har dödsbodelägarna förlorat talan. Talan kan göras av en dödsbodelägare som alla om de vill. Dödsbodelägarna behöver därför inte vara eniga om att ansöka om stämning utan det räcker med att en delägare ansöker om stämning.
Finansiering
Det du säger stämmer. Att stämma en boutredningsman kan vara osäkert och bli en långvarig process som är dyr. Det är möjligt att ni kan få hjälp genom er hemförsäkring. Hemförsäkringar brukar ha så kallad rättsskydd. Det innebär att försäkringen kan stå för en stor del av kostnaderna vid en domstolstvist. Om det kostar mindre än 23 650 kr så brukar försäkringen inte täcka kostnaden men om det kostar mer så brukar dem göra detta. Jag rekommenderar att varje dödsbodelägare tar kontakt med deras hemförsäkring och frågar om rättsskydd eftersom varje försäkring har olika villkor (läs mer här).
Sammanfattning
En boutredningsman vara opartisk, smidig och ta hänsyn till alla dödsbodelägares intressen. Om de är slarviga och långsamma med utredningen utan en orsak så kan de bli avskedade från uppdraget. Det verkar som hon inte gör sitt jobb på ett riktigt sätt och att hon är slarvig och drar ut på utredningen utan anledning. Det gör så att hon kan bli avskedad om en av dödsbodelägarna begär det till tingsrätten. När boutredningsmannens redovisning har mottagits av er så har ni 1 år på er att stämma henne för skadestånd. Med detta så kan ni höra av er till era hemförsäkring för att få mer information om rättsskydd och hur de kan hjälpa till att finansiera tvisten i domstolen.
Har du några följdfrågor så kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se.
Vänligen,
