Efterlevande sambos rätt

FRÅGA
Hej!Min pappa har varit sambo i 25 år i en bostadsrätt som hans sambo förvärvade innan de träffades. De har inga avtal skrivna mellan sig och tanken har varit att hennes vuxna barn ska ärva bostadsrätten.Nu undrar vi vad som händer vid hennes frånfälle (som nu tyvärr verkar vara nära):1) Finns det någon tidsgräns för hur länge han får på sig att hitta något nytt boende, eller är det bara enligt överenskommelse med hennes barn?2) Under åren har han bekostat underhåll av lägenheten i form av exempelvis köksrenovering. Har han någon rätt till utdelning vid försäljning eller annan ersättning?3) I vilka fall aktualiseras de två basbeloppen som nämns i sambolagen?4) Hur delar man upp bohaget? Dvs. lös egendom som införskaffats till hemmet, exempelvis tvättmaskin och möbler?5) Är bodelning obligatorisk? Annars; i vilka fall bör man ha det?Mycket tacksam för svar på ovanstående, samt om det är något annat vi bör känna till.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Jag delar upp svaret i olika delar utefter hur frågorna är ställda för att göra svaret så pedagogiskt och lättöverskådligt som möjligt.

Inledningsvis vill jag understryka att eftersom du angett att din pappa och hans sambo inte hade ingått något avtal emellan sig (samboavtal) så gäller sambolagens (2003:376) föreskrifter fullt ut. Vidare kan konstateras att bostadsrätten inte är så kallad samboegendom eftersom den förvärvades innan din pappa och hans partner blev tillsammans (se 3 § sambolagen). Följden av detta blir att bostadsrätten inte ska ingå i bodelningen, 8 § sambolagen.

1) Även om bostadsrätten inte är samboegendom, finns det regler i sambolagen som inskränker den sambons som äger bostadsrätten möjligheter att helt fritt förfoga över den. Den ena sambon får exempelvis inte sälja bostadsrätten hur som helst, utan normalt krävs samtycke från den andra sambon. Detta gäller även när ena sambon har avlidit och dödsboet träder in i den avlidnes ställe. Detta framgår av 23 § sambolagen. Om dödsboet, dvs din pappas sambos barn, vill sälja bostadsrätten (eller exempelvis inteckna den) krävs alltså din pappas skriftliga samtycke. Det finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge han får bo kvar utan detta löses genom att någon begär bodelning. Bodelning ska begäras senast när bouppteckningen förrättas (8 § sambolagen), och det är endast den efterlevande sambon, dvs din pappa, som kan begära bodelning, 18 § sambolagen.

Skulle din pappa inte begära bodelning kan han dock inte bo kvar där i all evighet. Bostadsrätten tillhörde fortfarande hans sambo vars arvingar har arvsanspråk. Skulle han vägra flytta eller vägra samtycka till försäljning, kan en domstol enligt 24 § tillåta dödsboet att vidta åtgärder angående bostadsrättens förvaltning.

Det bör även nämnas att din pappa skulle kunna ha rätt att överta bostaden, trots att han inte äger den eller att den inte är samboegendom, i enlighet med 22 §. Detta verkar dock osannolikt eftersom det krävs "synnerliga skäl", vilket är ett relativt högt krav. Såvida inte bostadsrätten är handikappanpassad eller annan liknande extraordinär omständighet talar för att din pappa ska få överta den har jag svårt att tro att han skulle ha rätt till det.

2) Som tidigare nämnts kan din pappa begära bodelning. Gör han detta kommer hans och hans före dettas samboegendom att läggas samman och delas på hälften, och vardera hälft tillfaller respektive sambo, 12-14 §§ sambolagen. Då bostaden inte utgör samboegendom kommer denna inte att ingå i bodelningen. Förutsatt att annan samboegendom finns, dvs bohag som införskaffats för gemensamt bruk, kan han dock begära att han ska tilldelas mer än hälften av sin egendom av samboegendom än vad han annars skulle ha fått vid en 50/50-delning, vilket framgår av 15 § sambolagen. Detta förutsätter däremot att han verkligen äger mer än hälften av samboegendomen (det gemensamma bohaget). Observera alltså att 15 § endast kan användes till förmån för den sambo som äger mest samboegendom, inte tvärtom. Han har ingen rätt till till annan utdelning eller ersättning vid försäljning av bostadsrätten.

3) Basbeloppsregeln framgår av 18 § andra stycket sambolagen och gäller när ena sambon avlider. Den stadgar att den efterlevande sambon alltid har rätt att få ut ett belopp som motsvarar minst två prisbasbelopp, vilket är nästan 90 000 kronor. Det exakta prisbasbeloppet går att finna på SCB:s hemsida och är för 2017 44 800 kronor.

Alltså, skulle din pappa efter en 50/50-delning av samboegendomen (efter avdrag för eventuella skulder) få ut mindre än två prisbasbelopp, har han rätt att få ut mer till den del det uppgår till två prisbasbelopp. Finns det inte tillräckligt med samboegendom som motsvarar två prisbasbelopp, får han all samboegendom.

4) Gemensamt bohag som införskaffats för gemensamt bruk är samboegendom, 3 § sambolagen. Det delas upp på det sättet att den make som köpt ett visst lösöre är ägare av detta. Har dem köpt det tillsammans och delat på priset är de samägare av egendomen i fråga. Om det är oklart vem som köpt och äger vad utgör detta egentligen inget större problem vid bodelningen, eftersom samboegendom ska läggas samman och delas lika oavsett vem som äger vad. Däremot kan det bli ett problem vid lottläggningen, dvs när det bestäms vem som ska tilldelas vilken specifik sak. Presumtionen är att den som äger saken ska få den på sin lott, men principen om delning på hälften går före, innebärande att ena sambon kan tvingas ''säga upp'' äganderätten för visst bohag till förmån för den andre sambon.

5) Bodelning är aldrig obligatoriskt vid samboförhållanden. Som tidigare nämnts är det vidare bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning, inte dödsboet/arvingarna efter den avlidne. Om den efterlevande maken äger mindre av det gemensamma bohaget än den avlidne, har denne ett intresse av att bodelning genomförs eftersom den kommer få mer egendom tilldelad till sig om bodelning sker. Äger den efterlevande mer än den avlidne, bör denne inte begära bodelning eftersom vederbörande i sådant läge kommer få behålla mer egendom än om bodelning sker.

Om det gemensamma bohaget uppgår till ett värde som är lägre än två prisbasbelopp, eller om en 50/50-delning skulle resultera i att den efterlevande får ut mindre än två prisbasbelopp på sin lott, har den efterlevande ett intresse av att bodelning sker och bör begära detta.

Hoppas att du har fått svar på dina frågor!

Vänliga hälsningar,

Wilhelm Stenvall
Fick du svar på din fråga?