Efterlevande makes rätt till bostadsrätten
Hejsan! Vi är gifta sen 2015 och frun flyttade in i min bostadsrätt som jag köpt och äger. Om jag går bort vad händer då? Vi har barn på olika håll. Vad bör vi göra? Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Som jag har uppfattat er fråga, så undrar ni över möjligheterna för efterlevande make att få bo kvar i bostadsrätten som hon inte äger för de fall hon inte går bort först.
Vad händer med egendomen vid första makens död?
När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap 1§ Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1§ Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap 3§ ÄktB.
I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1§ ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2§ ÄktB. Ni kan därför genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap 3§ ÄktB. Allt giftorättsgods kommer sedan att fördelas lika er emellan, se 11 kap 3§ ÄktB.
Skulle bostadsrätten vara enskild egendom kommer den därför inte ingå i bodelning och istället tillfalla bröstarvingarna till den först avlidne. Är bostadsrätten giftorättsgods, kommer hälften av bostadsrätten att tillfalla efterlevande i make efter bodelning och den andra tillfaller särkullbarnen i arv.
Begreppet gemensam bostad förutsätter inte att ni äger bostadsrätten tillsammans, det avgörande är istället om den är avsedd för gemensamt bruk och huvudsakligen används för detta ändamål, se 7 kap 4§ ÄktB.
Den efterlevande makes rätt till det gemensamma hemmet skyddas dock av en bestämmelse i 11 kap 8§ ÄktB som innebär att den efterlevande maken kan få "hela" bostadsrätten på sin lott i bodelning, mot avräkning för beloppet, helt oberoende av vem av makarna som har ägt bostadsrätten. Bestämmelsen gäller även om bostadsrätten är enskild egendom. Detta förutsätter att efterlevande är den som "bäst behöver bostaden". Av bestämmelsen kan därför efterlevande make få möjlighet att få bo kvar i bostadsrätten.
Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidne
Först efter en bodelning gjorts kommer arvskifte att genomföras. Enligt huvudregel ärver efterlevande make före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, se 3 kap 1§ ÄB.
Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1§ ÄB. Särkullbarnen kommer i så fall erhålla hela kvarlåtenskapen från sin far om det saknas gemensamma barn och så även bostadsrätten för de fall den utgör enskild egendom.
Särkullbarn kan dock avstå sitt arv från den döda till förmån för den efterlevande maken och få rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9§ ÄB. Detta innebär att den efterlevande maken kan ha möjlighet att få bo kvar i bostadsrätten, eftersom hon då kommer att att ärva den avlidnes kvarlåtenskap och särkullbarnets del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2§ ÄB.
Särkullbarnens efterarvsrätt innebär rätt till en viss kvotdel av efterlevande makes hela förmögenhetsmassa. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel(den del som ärvs med fri förfoganderätt) av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång.
Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själva väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken.
Det stadgar vidare i 3 kap 5§ ÄB att vaddera makes arvingar har rätt att som arv få ut de som tillhörde arvlåtarna under äktenskapet, vilket innebär att bostadsrätten kommer tillfalla efterarvingarna till den först avlidne om de skulle avstå från sitt arv, även om värdet av bostadsrätten då är högre än kvotdelen de har rätt till.
Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente
En annan möjlighet, för de fall ni vill försäkra er den efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni bestämma för hur kvarlåtenskapens ska fördelas, exempelvis att efterlevande make ska ärva bostadsrätten.
Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1§ ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. Laglott är en värdemässig rätt till viss del av kvarlåtenskapen, bröstarvingarna kan därför inte begära att få viss bestämd egendom, såsom bostadsrätten.
För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, vilket innebär att särkullbarnen kommer att ärva hela kvarlåtenskapen såvida ni inte har gemensamma barn, se 2 kap. ÄB
Vill ni ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.
Hoppas ni fick svar på er fråga!
Med vänliga hälsningar,
