Efterlevande makes arvsrätt vid särkullbarn
Hej. Icke gemensamma barn har ju rätt till laglott. Är det så illa att efterlevande maka kan tvingas sälja sin bostad och bli hemlös för att kunna betala laglotten?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Huruvida en efterlevande maka kan tvingas sälja sin bostad och bli hemlös kan jag inte svara på, eftersom det alltid kommer att bero på de exakta förmögenhetsförhållandena i det enskilda fallet. Jag kommer istället att ge en förklaring kring hur lagstiftningen fungerar kring arv och särkullbarn när det finns en efterlevande make eller maka som kan ge viss ledning.
Bodelning
När ett äktenskap upplöses, genom skilsmässa eller dödsfall, framgår det av 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (härefter ÄktB) att makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, så länge någon av makarna har giftorättsgods. Detta görs innan arvet fördelas och man utgår enligt 9 kap. 2 § ÄktB från egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade.
Av 9 kap. 5 § ÄktB framgår att bodelning vid dödsfall sker mellan den avlidnes arvingar (och eventuella universella testamentstagare) samt efterlevande make/maka eller sambo. Den efterlevande makan ska alltså komma överens med arvingarna om bodelningen.
Fördelningen i en bodelning går till så att man börjar med att makarnas andelar i boet beräknas enligt 11 kap. 1 § ÄktB. Av 11 kap. 2 § ÄktB framgår att beräkningen går till så att så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de eventuella skulder som den maken hade vid dödsfallet, det vill säga allt giftorättsgods minskas med makens skulder som inte hänför sig till enskild egendom.
Som huvudregel, om man inte gemensamt avtalar om något annat, gäller enligt 11 kap. 3 § ÄktB att vad som återstår av makarnas giftorättsgods läggs samman och fördelas lika. Hälften av allt giftorättsgods i äktenskapet ska alltså gå till den avlidne makens arvingar, medan hälften går till den efterlevande makan.
Laglott
När bodelningen skett kan man gå vidare till fördelning av arvet. Är arvlåtaren – den avlidne, alltså den man ärver efter – gift, gäller enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (härefter ÄB) att kvarlåtenskapen efter den avlidne ska tillfalla den efterlevande maken. Om det finns särkullbarn gäller dock, som du nämner, att dessa har rätt att begära ut sin arvslott direkt.
Huvudregeln enligt 2 kap. 1 § ÄB är att barn är ens närmsta arvingar och att barnen ska ärva lika mycket. De kan alltså begära ut sin del av arvlåtarens arv direkt, om de inte avstår från detta till fördel för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. I så fall har de istället rätt att ärva efter den efterlevande maken.
Det är dock möjligt att begränsa arvsrätten för sina barn genom ett testamente. Man kan dock inte begränsa den helt, eftersom det finns regler om laglott i 7 kap. 1 § ÄB som säger att bröstarvingar, det vill säga arvlåtarens barn och dess eventuella avkomlingar, har rätt till hälften av sin arvslott som laglott. De har alltså rätt att få ut hälften av det de skulle ha fått ut utan testamentet. För att få ut den måste de enligt 7 kap. 3 § ÄB begära jämkning i testamente inom sex månader, annars blir testamentet gällande ändå.
Särkullbarn kan endast ärva från den egendom som tilldelats arvlåtaren i bodelningen och eventuell enskild egendom. De får inte ut det som tilldelats den efterlevande maken i bodelningen.
Prisbasbeloppsregeln
Slutligen finns också en särskild skyddsregel i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB. Den anger att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut, så långt kvarlåtenskapen räcker, egendom till så stort värde att det tillsammans med den egendom den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, samt det som utgör den efterlevande makens enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp vid tiden för dödsfallet. Prisbasbeloppet år 2023 är 52 500 kronor och fyra prisbasbelopp blir alltså 210 000 kronor.
Den efterlevande makens del i bodelningen och dennes enskilda egendom, ska alltså tillsammans med arvet uppgå till minst 210 000 kronor, så långt kvarlåtenskapen räcker till detta.
Denna regel har företräde framför eventuella särkullbarns rätt. Särkullbarn får i så fall ut resten av sin laglott eller arvslott i efterarv vid den efterlevande makans bortgång.
Svar på din fråga
Som jag nämnde i början går inte att svara på exakt hur situationen kommer att bli för den efterlevande makan utan att ha kunskap om alla omständigheter. Det finns dock flera skyddsmekanismer för att den efterlevande makan inte ska stå helt utan arv även om särkullbarn begär ut sin laglott. De främsta av dessa är att det är den efterlevande maken som genomför bodelningen med arvingarna, att bodelning sker innan något arv delas ut, och att det slutligen finns en särskild skyddsregel i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB om fyra prisbasbelopp som är tvingande och har företräde för eventuella särkullbarns rätt.
Jag hoppas att det gav svar på din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen om det är något mer du undrar över. Våra jurister kan även hjälpa dig särskilt med testamente om det är något du är intresserad av.
Bästa hälsningar,
