Efter hur lång tid kan testamente klandras och måste den som får fastighet på sin arvslott betala hela värdet?
Hej!
En fråga om testamente, om det är tre arvingar som delges ett testamente, två arvingar godkänner detsamma den tredje skriver ej under för godkännande.
Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ,ändra i testamentet kan han göra det ?
Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 kr
till de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var ?
Vänliga hälsningar,
Lawline svarar
Hej och tack för du anförtror oss här på Lawline att hjälpa dig med din fråga!
Första frågan: Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ändra i testamentet kan han göra det ?
Det stämmer att klanderfristen är sex månader, 14 kap. 5 § ärvabalken (ÄB) (1958:637). Vill hon ändra i testamentet måste det klandras genom att väcka talan i domstol inom den tiden, efter tio månader är det försent, följaktligen gäller testamentet till sitt ursprungliga innehåll.
Här kan för ordningens skull tilläggas att arvsskiftet inte får genomföras förrän bouppteckning upprättats när någon dödsbodelägare påkallar detta, 23 kap. 2 § första stycket ÄB. Var och en av dödsbodelägarna kan också ansöka om förordnande av skiftesman vid tingsrätten, 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen kan vid fortsatta meningsskiljaktigheter göra ett tvångsskifte 17 kap. 6 § andra stycket äktenskapsbalken (1987:230).
Andra frågan: Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 kr till de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var?
Denna fråga beror på storleken av er arvslott som i fall ni är enda arvstagare ska delas lika. Med andra ord, om kvarlåtenskapen består av fastigheten ensam dvs. 600 000 kr ska värdet på den delas så att ni får vardera 200 000 kr. Den som får fastigheten på sin lott måste såtillvida lösa ut (skifteslikvid) övriga arvingar genom att betala totalt 400 000 kr, resterande värde i fastigheten tillhör den som fick behålla fastighetens arv. Personen behöver alltså inte betala hela beloppet om 600 000 kr (23 kap. 3 § ÄB). Är tillgångarna större än 1 800 000 kr, ska fastigheten avräknas från lotten. Exempelvis arvslotten är 700 000 kr, blir det 700 000 kr minus 600 000 kr lika med rätt till 100 000 kr ytterligare ur dödsboet.
Hoppas svaret gav klarhet!
Hälsningar,
