Dödsbodelägare och förvaltning av dödsbo
Hej!
Min far har gått bort och min mor(som var gift med han) är dödsbodelägare med två särkullsbarn. Om jag har förstått det rätt.
Det finns en sommarstuga som det finns en frågeställning om.
Får min halvsyster sälja stugan utan några som helst otycke/godkännande från mig och min lillasyster?
Får hon sälja denna innan arvskiftet?
Har jag och min lillasyster några rättigheter/talan i denna bodelning?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt ärvdabalkens regler ärver makar varandra, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Däremot gäller att om den bortgångne efterlämnar barn, som inte är varit makarnas gemensamma (särkullbarn), gäller den efterlevande makens rätt till särkullbarnens arvslott endast ifall särkullbarnen avstår sin arvslott till förmån för den efterlevande maken. Avstår inte särkullbarnen sitt arv utan begär att få ut den direkt blir särkullbarnen tillsammans med den efterlevande maken dödsbodelägare, precis som i ditt fall, se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S11.
Gemensamma barn, som du och din lillasyster, är på grund av regeln om makars arvsrätt inte dödsbodelägare, se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S3. När er mor avlider kommer ni däremot vara dödsbodelägare i hennes dödsbo både i egenskap av att ni är omedelbart arvsberättigade efter henne, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 samt att ni har rätt till efterarv från er far, se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Eftersom du och din lillasyster inte är dödsbodelägare i eran fars dödsbo har ni ingen beslutanderätt i dödsboförvaltningen.
Däremot gäller att du och din lillasyster, i egenskap av efterarvingar till er far, ska kallas till det sammanträde där bouppteckningen efter er fars dödsbo ska förrättas, se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1. Bouppteckningen är en legitimationshandling som styrker dödsbodelägarnas rätt att tillsammans företräda dödsboet. Den är också av praktisk betydelse då det från bouppteckningen framgår dödsboets tillgångar och skulder. Bouppteckningen läggs till underlag bland annat för beräkning av efterarvets storlek.
Det är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta dödsboet och tillsammans ombesörja avvecklingen av dödsboet, se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1. Detta innebär att förvaltningsåtgärder rörande dödsboets egendom i princip kräver delägarnas gemensamma beslut. Er halvsyster får alltså sälja sommarstugan utan din och din lillasysters godkännande men däremot inte utan er mors och andra halvsysters godkännande.
Ifall dödsbodelägarna inte är överens om hur dödsboet ska förvaltas kan en enskild dödsbodelägare ansöka hos domstol om att dödsboet ska förvaltas av en boutredningsman, se https://lagen.nu/1958:637#K19P1S1. En boutredningsman får uttryckligen inte sälja fast egendom som tillhör dödsboet utan dödsbodelägarnas skriftliga samtycke. Om sådant samtycke inte kan erhållas kan dock domstolen ge tillstånd till försäljning, se https://lagen.nu/1958:637#K19P13S1.
Ifall du, din lillasyster och din mor absolut inte vill bli av med sommarstugan kan ett alternativ till försäljning vara att stugan vid arvsskiftet skiftas till din mors arvslott. Ifall sommarstugans värde överstiger vad din mor enligt sin arvsrätt är berättigad till kan hon dock behöva köpa ut de andra dödsbodelägarna, alltså kompensera de för övervärdet. Ifall dödsbodelägarna inte heller är ense om hur dödsboets tillgångar ska skiftas ut mellan dem kan domstolen på begäran av någon utav delägarna förordna en skiftesman, se https://lagen.nu/1958:637#K23P5S1. Skiftesmannens uppgift är dock främst att få dödsbodelägarna att komma överens. Är detta inte möjligt har skiftesmannen rätt att utföra ett tvångsskifte enligt en liknande regeln om en form av tvångsskifte vid bodelning som blir tillämplig, se https://lagen.nu/1987:230#K17P6S2. Följden av ett tvångsskiftet blir att varje delägare får lott i all egendom eftersom tvångsskiftet utförs i enlighet med den huvudregel som normalt gäller vid arvsskiften, se https://lagen.nu/1958:637#K23P3S1. Detta skulle innebära att din mor och dina havssystrar blir samägare till sommarstugan. Finns det då fortfarande meningsskillnader om vad man ska göra med stugan får det lösas med samäganderättslagen, vilken ger var och en av samägarna möjlighet att hos rätten ansöka om att den samägda egendomen ska utbjudas på offentlig auktion, se https://lagen.nu/1904:48_s.1#P6S1.
Jag hoppas du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
