Djurskyddslagen - Anmälan - Vad gäller?
Två kontrollanter från Länsstyrelsen i Örebro län gjorde en s k oanmäld kontrollinspektion i mitt hem den 19 oktober 2022. Som skäl för inspektionen visade de upp en anmälan av djurhälsopersonal enligt 8 kap. 18 § djurskyddslagen. Jag beredde dem tillträde till mitt hem. Det verkliga skälet för besöket var att skaffa bevis i ett pågående djurskyddsärende. Anmälan var anonym! “Distriksveterinärerna ringde ..” (Jfr 2017/18:147, s. 213). Och kan inte ha varit av djurhälsopersonal då det bara var djurvårdare närvarande vid besöket som “föranledde” anmälan. Djurvårdare tillhör inte djurhälsopersonalen. Det var alltså ingen anmälan med stöd i rättsordningen! Intyget som kontrollanterna använde var falskt! Fråga: Vilket brott gjorde kontrollanterna sig skyldiga till då de begärde tillträde till mitt hem med ett falskt intyg som förevändning? Övriga omständigheter: Informationen på anmälan kan vara brott enl BrB 15 kap. 7. En av djurvårdarna är intresserad av att ärendet går hennes väg. Önskar svar så fort som möjligt!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är djurskyddslagen (DSL) och brottsbalken (BrB).
Djurskyddslagen - Allmänna hållpunkter
Huvudregeln för rätten till tillträde återfinns i 8 kap. 12 § DSL. Däri sägs, i bestämmelsens första stycke, att en kontrollmyndighet (i förevarande fall länsstyrelsen), en officiell veterinär som har förordnats enligt lagen om officiella veterinärer, ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk person som har delegerats vissa uppgifter har, i den utsträckning det behövs för offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet, rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där det kan antas att djur hålls eller som berör djurhållningen, och att där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.
Vidare anges i andra stycket att tillträde till bostäder endast får ske när det kan antas att djur hålls där och 1. det kan antas att djurhållningen inte uppfyller bestämmelserna i denna lag, dvs. djurskyddslagen, eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av den nyss nämnda lagen, 2. syftet är att kontrollera att tidigare konstaterade brister i djurhållningen har åtgärdats eller 3. syftet är att kontrollera en djurhållning som kräver tillstånd enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Med bostad avses för övrigt alla byggnader, del av byggnader och/eller andra utrymmen där någon har sin bostad varför även båtar, husvagnar och tält omfattas av begreppet bostad på det här området.
Djurskyddslagen - Bedömningen i den nu uppkomna situationen - Vad gäller?
Här behöver vissa förtydliganden göras. Att en myndighet i förekommande fall bereder sig tillträde till slutna utrymmen är i sig ingenting konstigt eftersom själva syftet med ett sådant besök kan vara just bevissäkring. Men naturligtvis måste myndigheten i så fall ha stöd i lag om den typen av åtgärder ska vidtas, t.ex. genom ett formellt beslut om husrannsakan enligt relevanta bestämmelser i 28 kap. rättegångsbalken (RB). Vidare står det envar fritt att göra en anmälan och en sådan kan dessutom generellt sett göras helt anonymt. Justitieombudsmannen (JO) har till och med uttalat att det inte föreligger någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn, se JO 2006/07:JO1 s. 366 f. Vanligtvis föreligger det inte heller någon rätt för myndigheten att aktivt efterforska en anonym anmälares identitet, jfr vad som uttalas i JO 2010/11 s. 318.
Av den bestämmelse som du nämner ovan, dvs. 8 kap. 18 § DSL, följer endast att det råder en skyldighet för djurhälsopersonal att i samband med tjänsteutövande och under vissa i lagen angivna förutsättningar anmäla misstänkt vanvård av djur. Personer tillhöriga den här kategorin kan således inte förhålla sig passiva och underlåta att agera om rekvisiten i lagrummet skulle vara uppfyllda. Men bestämmelsen utgör inget hinder för att andra (exempelvis vanliga djurvårdare) ska kunna tipsa myndigheter och/eller göra en formell anmälan, vilken länsstyrelsen sedan och med stöd av 8 kap. 12 § DSL också kan initiera inspektion utifrån.
Emellertid ska framhållas att länsstyrelsen uppenbarligen åberopade just 8 kap. 18 § DSL. Och i just den delen är jag av samma uppfattning som du, dvs. att det borde ha framgått vilken veterinär som hade gjort anmälan. Även om det möjligen kan finnas skäl att kritisera myndigheten ställer jag mig ändå tveksam till att det skulle vara något brott begånget ifrån kontrollanternas sida. De har ju i egenskap av myndighetsrepresentanter fortfarande rätt bereda sig tillträde till bostäder när det kan antas att djur hålls där och att djurhållningen inte uppfyller bestämmelserna i djurskyddslagen eller i andra föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen. Och uppenbarligen har man från länsstyrelsens sida, på basis av viss tillgänglig information, gjort bedömningen att det kan antas att djur hålls och att djurhållningen är bristfällig. Huruvida det sedan stämmer är oväsentligt för den rättsliga bedömningen avseende myndighetens initiala agerande. Däremot kan den som de facto har gjort anmälan ha förövat en brottslig gärning om den helt saknar grund.
Den straffrättsliga aspekten - Vad gäller?
I den här delen kommer framställningen bli ganska så generell eftersom den här typen av bedömningar inte sällan är utomordentligt svåra att göra inom ramen för en nättjänst som denna, vilket du säkert förstår. Ovanpå detta är det ju för mig ovisst vad som egentligen har hänt och/eller hur dina djur objektivt sett har hållits. Men utifrån den straffbestämmelse som du uppger i din ärendebeskrivning kan i vart fall följande anföras.
Enligt 15 kap. 7 § 1 st. BrB gäller att den som, i annat fall än som avses i 6 § i samma kapitel (vari brottet falsk angivelse regleras), hos åklagare, Polismyndigheten eller annan myndighet osant beskyller någon annan för en brottslig gärning, påstår en besvärande omständighet eller förnekar en friande eller mildrande omständighet, döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i en sådan sak, för falsk beskyllning till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms för ringa falsk beskyllning till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om anmälan saknar grund, dvs. är helt sanningslös, kan det vara fråga om en falsk beskyllning.
Av 1 kap. 2 § 1 st. BrB framgår att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen (avsiktligen), vilket innebär att förövaren måste befunnit sig i ett medvetet tillstånd. Dock utesluter inte handlingar i överilning eller i affekt att uppsåt kan föreligga, men reflexmässiga sådana betraktas vanligtvis aldrig som uppsåtliga. Uppsåtet ska täcka samtliga rekvisit, alltså uppfylla samtliga krav i det aktuella straffbudet. Falsk beskyllning är ett uppsåtligt brott och här är s.k. likgiltighetsuppsåt är tillräckligt. Däremot krävs inte att gärningspersonen även har uppsåt att någon ska bli åtalad eller dömd varför även uppgifter som lämnas enbart i syfte att trakassera någon och i förlitan på att oriktigheten sedan ska upptäckas innan åtal väcks träffas av bestämmelsen i 15 kap. 7 § 1 st. BrB.
Från rättspraxis kan Högsta domstolens (HD) avgöranden NJA 1994 s. 518 och NJA 2015 s. 1008 nämnas, vilka rör den tidigare brottsrubriceringen falsk tillvitelse (som numera går under beteckningen falsk beskyllning). Men huruvida det är möjligt att få till någon lagföring i det här fallet låter jag dock vara osagt. I synnerhet om det visar sig vara svårutrett att ta reda på vem som har gjort den aktuella anmälan. Alltså om den verkligen är anonym vill säga.
Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågorär du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
