demens vid upprättande av testamentet

2017-12-30 i Testamente
FRÅGA
3 inblandade. Mormor. Mormors dotter och jag. Mormor skrev testamente 2007. Där vill hon dela sin kvarlåtenskap mellan dotter och dotterdotter. 2011 får mormor läkarutlåtande, demens. 2012 skriver hon under ett gåvobrev där hon ger bort sitt hus till dottern som några dagar innan fick reda på att det fanns ett testamente till hennes nackdel. 2017 avlider mormor. Det undanhöll hon för mig i 3 mån. Begravning och allt. Bouppteckning är ej klar så jag har mailat skatteverket. Jag vill verkligen stämma henne för olagligt gåvobrev och ont uppåt. Vad kan jag göra?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om jag förstått det rätt är det du som är barnbarnet och din fråga berör vilka rättigheter du kan ha när din mamma givit bort något i kvarlåtenskapen som var testamenterat till er båda. För det första vill jag bara kort nämna att kvarlåtenskap kan ärvas på två olika sätt: antingen genom testamente eller den legala arvsrätten. I ditt fall är det testamente som upprättas och reglerna kring testamente går att hitta i 9-13 kap ärvdabalken [ÄB].

Upprättande av gåvobrev eller ändring i testamente

Till att börja med är det viktigt att fastställa om huset fanns i testamentet eller inte. Om huset fanns nedtecknat i testamentet, är det inte möjligt att ge en gåva till någon utan att återkalla testamentet. ändra innehållet och på nytt upprätta ett testamente. Om det är så att huset inte fanns nedtecknat i testamentet, är det möjligt att upprätta ett gåvobrev och ge huset till någon. Oavsett vilket kräver både upprättande av nytt testamente och upprättande av gåvobrev att den berörda personen [din mormor] är vid sitt sinnes fulla bruk vid upprättandet.

Om huset fanns nedtecknat i testamentet: ändring av testamente

Om det är så att huset fanns nedtecknat i testamentet hade din mormor behövt återkalla testamentet och ändra det så att huset inte står kvar längre. För återkallelse av testamente finns det inga direkta formkrav för hur det ska göras. Däremot finns det formkrav för hur man ska göra med ett testamente efter att man ändrat i det. Testamentet ska vara skriftligt, undertecknat av testator samt bevittnat och undertecknat av två personer [10 kap. 1 § ÄB]. Utöver detta ska testatorn vara vid sitt sinnes fulla bruk för att testamentet ska ses som giltigt.

När det gäller testamente är huvudprincipen att testamentet alltid ska spegla testatorns [din mormors] vilja. Därför finns möjligheterna att ändra, tillägga och återkalla ett testamente för att det ska bli enklare för testatorn att se till att testamentet alltid speglar dennes vilja.

Om ett testamente inte skulle spegla testatorns verkliga vilja finns det bestämmelser som gör att testamentet blir ogiltigt. Att vara dement är något som betraktas som en giltig anledning till att ett testamente ska ogiltigförklaras, men detta är endast om demensen har påverkat innehållet i testamentet [13 kap. 2 § ÄB]. Det är den som påstår att testamentet är ogiltigt som måste visa att demensen påverkat innehållet i testamentet. Alltså är det du som måste visat att din mormors demens direkt inverkat på upprättandet av det nya testamentet där huset inte finns med längre. Detta gör du genom att väcka en klandertalan. För arvingar måste talan väckas inom sex månader efter att denne blivit delgiven testamentet, dvs fått ta del av det. Eftersom du är testamentstagare finns det ingen sådan tidsbegränsning utan du kan väcka talan om ogiltigheten i testamentet även nu, men max 10 år efter testamentets upprättande [16 kap. 4 § ÄB].

Om huset inte fanns med i testamentet: upprättande av gåvobrev

Om det är så att huset inte fanns nedtecknat i testamentet från början och din mormor ville upprätta ett gåvobrev för att din mamma ska kunna få huset efter mormoderns bortgång, krävs det att gåvobrevet upprättas på samma sätt som ett testamente [17 kap. 3 § ÄB]. Formkraven för upprättande av testamente är som tidigare nämnt: skriftligt, undertecknat av testatorn samt bevittnat och undertecknat av två personer som närvarar och bestyrker att testamentet kommit till stånd [10 kap. 1 § ÄB]. Vittnena får exempelvis inte vara make, barn, barnbarn, förälder eller syskon [10 kap. 4 § ÄB]. Utöver detta krävs det återigen att din mormor varit vid sitt sinnes fulla bruk för att upprätta gåvobrevet.

Hur du kan argumentera

I ditt fall är det möjligt att argumentera både för att demensen påverkat din mormors beslut, men också att din mamma utnyttjat hennes demens till att ändra i testamentet. Om du lyckas visa att din mamma har utnyttjat hennes demens för att ändra i testamentet, får inte din mamma arvsrätt längre [15 kap. 2 § ÄB]. Till din hjälp skulle du kunna visa att gåvobrevet upprättades kort efter att din mamma fick reda på att testamentets upprättats till hennes nackdel.

Sammanfattningsvis

Utefter den informationen jag fått av dig och utefter den information jag presenterat för dig, gör jag bedömningen att oavsett om huset fanns med i testamentet från början eller inte, finns fortfarande formkraven kvar för upprättande av testamente samt kravet på att mormodern ska vara vid sitt sinnes fulla bruk. Därmed kan du hävda att gåvan av huset är ogiltigt om du väcker en klandertalan och lyckas visa att demensen direkt påverkat upprättandet av testamentet. Du kan också hävda att din mamma försökt utnyttja din mormors demens genom att upprätta ett gåvobrev kort efter att hon fick reda på din mormors demens.

Hoppas detta var svar på din fråga. Stort lycka till! Hör av dig om du har mer frågor,

Med vänlig hälsning,

Matilda Hetlesaether
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (3007)
2022-01-26 Testamente i förhållande till arvsrättsordning
2022-01-26 Ofullständig fråga
2022-01-26 Kan man testamentera bort arv till en välgörenhetsorganisation till nackdel för sina syskon?
2022-01-25 Går det att ge bort egendom som är ämnad att testamenteras?

Alla besvarade frågor (98676)