Delad vårdnad eller köp av andel i ägande till hund vid uppbrott i samboskap

FRÅGA
Vi var sambor och köpte en hund tillsammans.Nu när vi skildes vill inte min sambo ge möjlighet att träffa hunden eller ge ekinomisk kopensation. Under tiden vi var ihop fick jag inte vara med hunden ensam för att hon tåg hunden hellre med sig til jobbet trots att jag påpekde många gånger. Jag har betallt hälften av försäkringen ,kastrering ,mat, kläder. Jag älskar hunden och han gör också det mot mig.De dagarna vi bägge jobbade fick jag inte träffa hunden innan hon kom hem trots att jag slutade tidigare.Hon tror att hon har rätt och att han är bara hennes . Nu har jag ingen hund o pengarna är också borta. Är det rätt?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vid separation mellan sambor kan man göra bodelning, enligt 8 § sambolagen, och då delas samboegendomen upp, vilket är gemensam bostad och bohag, 3 § sambolagen. En hund i lagens mening är lös egendom, vilket inte räknas som bohag. Vad som är bohag är enligt 6 § sambolagen bland annat möbler och hushållsmaskiner. Hunden kan alltså inte ingå i samboegendomen.

Eftersom ni har köpt hunden tillsammans aktualiseras allmänrättsliga principer och samäganderättslagen blir tillämplig, 1 § samäganderättslagen. Du måste bevisa att du också äger hunden.

Det finns vissa frågor som är särskilt viktiga gällande hur du ska bevisa att du äger hälften av hunden. När ni köpte hunden, erbjöd säljaren ett köpekontrakt och skrev ni båda under den? Vem står som ägare på Jordbruksverket? Vems namn är försäkring i? Vems namn har använts på veterinärkliniken? Andra viktiga saker att belysa är att du betalat hälften av veterinärvård, försäkring, mat och saker till hunden.

Om ni inte kan enas om en delad vårdnad om hunden kan rätten utse en god man att ta hand om hunden enligt 3 § samäganderättslagen. När det har hänt förut har det lett till en offentlig auktion där båda ägarna fått ge bud och köpa hunden igen. Du kan läsa en artikel på Expressen om det.

Om ni inte kan komma överens om en delad vårdnad och du istället känner att hon får ha hunden och du kan ta en ekonomisk kompensation istället, måste jag först påpeka att det du kan få mest troligt inte kommer att täcka det du lagt ut. Dessa utgifter du har lagt ut på hunden är utgifter som hör till ett normalt ägande av en hund och leder inte till en värdeökning av egendomen, dvs hunden, så krasst sett försvinner de pengarna. Dessa utgifter är viktiga gällande bevis om ägandeskap, men tyvärr inga pengar du kan få tillbaka som jag ser det.

Hon kan köpa ut dig från ditt ägarskap genom att helt enkelt köpa din hälft. Det köpet ska juridiskt sett inte beräknas från vad du faktiskt spenderade på hunden dagen ni köpte honom, utan från dagens marknadsvärde. Det är värt att nämna att vanligtvis faller hundars värde mycket med åldern. För att räkna ut marknadsvärdet får jämförelser göra med vad en "likvärdig" hund säljs för och då kan man titta på samma hundras, ålder, hälsa och kvalifikationer osv. En valp är vanligtvis dyrare än en vuxen hund, men ibland kan värdet stiga om hunden är en champion eller potentiell avelstik. Eftersom ni har en kastrerad hanhund förmodar jag att värdet har sjunkit. Det här med marknadsvärdet behöver emellertid inte vara avgörande eftersom ni har rätt att komma överens om vad ni vill genom avtal. Ni har alltså möjlighet att själva komma överens om en summa ni tycker är rimlig.

Det viktigaste är att bevisa att du har äganderätt, men var medveten om att du förmodligen inte kan få mycket av dina spenderade pengar tillbaka.

Vänligen,

Hanna Karlsson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?