De oföddas avsaknad av rätt
Hej,
Hur ser svensk lagstiftning ut när det kommer till att definera liv? Dvs, om någon dödar en gravid kvinna eller misshandlar henne så att fostret dör, kan de bli dömda för dubbelmord alternativt mord och/eller vållande till annans död? Var dras gränsen isf, hur långt in i graviditeten skall kvinnan ha gått för att gärningsmannen skall kunna dömmas för det?
Lawline svarar
Det finns varken någon lagstadgad eller annan enhetlig juridisk definition av liv. Normalt sett vållar det givetvis inga problem. Ditt exempel är dock ett undantag, och jag tackar dig för att du vänt dig till Lawline med denna fråga. Det långa svaret följer efter detta stycke. Det korta svaret är: Man kan inte i juridisk mening mörda eller dräpa ett foster. Inte heller kan man vålla ett fosters död. Däremot kan omständigheten att kvinnan vid tidpunkten för mordet, dråpet eller misshandeln var gravid utgöra en försvårande omständighet vid brottsrubricering, straffmätning och skadeståndsbedömning.
Begreppen mord, dråp och vållande till annans död
I fortsättningen kommer jag bara hålla mig till begreppet mord, trots att dråp och vållande till annans död i teorin är lika relevant för frågeställningen. Själva kritikerna för vem som kan mördas, dräpas och vems död som kan vållas skiljer sig inte åt, trots att de i det sistnämnda fallet uttrycks annorlunda. När jag i nedanstående rubrik redogör för vem som kan mördas kan du alltså också applicera det som står där på begreppen dråp och vållande till annans död.
Vem kan mördas?
Mördad är enligt brottsbeskrivningen för mord i 3 kap. 1 § brottsbalken annan som av någon berövats livet. Två frågor uppstår:
A) Vad menas med "annan"?
B) Kan ett foster betraktas som levande?
Vad menas med annan? Ingen vet
Begreppet annan har inte förklarats närmare vare sig i förarbetena till brottsbalken eller i rättspraxis. Före införandet av brottsbalken, på den gamla strafflagens tid fanns inte begreppet annan, utan föregicks av det i 14 kap. 1 § strafflagen använda begreppet någon. Jag har inte hittat någon information i förarbetena om att begreppen annan och någon ska ha olika betydelser. Man kan ganska säkert anta att de är synonymer. I fortsättningen skriver jag endast annan. I strafflagen (och även i brottsbalken) fanns en särskild bestämmelse om fosterfördrivning (det vi idag kallar abort), vilket var ett brott. Det har alltså inte funnits någon anledning för lagstiftaren att ta ställning till om annan ska omfatta foster eller inte, eftersom straff för fosters död reglerats på annat håll. Eftersom jag i och med detta nått en återvändsgränd måste jag fråga mig om det inte finns någon enhetlig straffrättslig definition av annan istället. Någon sådan finns inte. I brottsbalken återkommer begrepp såsom någon, annan, han, den som etc., men ingenstans har begreppen givits någon närmare bestämd form än så. Är jag då helt utelämnad till gissningar? Ja, i stort sett. Förvisso finns det i exempelvis skattelagstiftningen bestämmelser om fysiska- respektive juridiska personer, och det är väl inte helt otänkbart att det är fysiska personer som avses med annan. Dessvärre är analogier inte tillåtna i straffrätten, och strikt taget kan jag därför inte använda mig av av begreppet fysisk person för att fylla begreppet annan med dess innehåll. Eftersom lagstiftaren inte brytt sig om att berätta vem annan är kan jag ändå med ganska stor självsäkerhet hävda att annan är detsamma som en fysisk person. Hade annan betytt något särskilt i straffrätten måste jag anta att det i sådana fall hade stadgats någonstans. Nu kommer jag istället utgå ifrån att med annan helt enkelt avses en fysisk person, det vill säga en människa. Frågan om ett foster kan anses vara en människa uppstår.
Kan ett foster vara en människa? Ingen vet
I lagstiftningen finns ingen definition av vem som är människa och inte, och frågan är på det juridiska planet inte avgjord. Frågan om ett foster är en människa, eller snarare, när ett foster ska betraktas som människa är således primärt en fråga för vetenskapen. Inom vetenskapen är frågan inte heller avgjord, och i och med det måste jag stanna här och konstatera att frågan "vad menas med annan?" inte kan besvaras. Däremot kan ju ingen hävda att ett foster, låt säga en minut innan det ska komma till världen, inte är en människa. Ändå har vissa, i diverse debattskrifter jag läst, hävdat att man inte kan mörda ett foster eftersom ett foster inte är en människa. Jag hävdar att ett foster visst kan vara en människa, men att ingen vet exakt när. Somliga har till och med gått så långt som att hävda att en människa, eller en person, blir det först när hon fått sitt personnummer. En sådan ordning vore befängd, eftersom man då – förlåt mig för att jag skriver detta – skulle kunna gå in på en förlossningsklinik och straffritt döda nyfödda ännu icke folkbokförda barn. En annan, mer sympatisk uppfattning är att ett foster blir en människa vid inledningen av graviditetsvecka 22, vilken är den vecka då foster allmänt betraktas som livsdugliga (mer om det nedan), men denna uppfattning har inget stöd i lag. Jag måste lämna ämnet.
Kan foster betraktas som levande?
Jag börjar med att undersöka denna fråga med utgångspunkt i internationell rätt, nämligen i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Artikel 2 försäkrar var och en rätt till liv, men gäller den rättigheten även foster? Europadomstolen har undvikit frågan, bl.a. i målet VO mot Frankrike, dom 8 juli, 2004. Anledningen till att frågan undveks har främst med vissa grundläggande stadgar för domstolen att göra, som jag inte finner det nödvändigt att gå in på närmare. Domstolen konstaterade att det ankommer på konventionsstaterna (däribland Sverige) att själva bestämma när livet ska anses ta sin början. Sverige har inte infört någon sådan bestämmelse.
Det närmaste jag kommer är abortlagstiftningen. I Sverige råder enligt 1 § abortlagen fri abort fram till utgången av graviditetsvecka 18. Efter det fordras enligt 3 § tillstånd från socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas om det finns anledning att anta att fostret är livsdugligt. Efter utgången av vecka 21 anses foster enligt socialstyrelsens praxis livsdugliga, och tillstånd lämnas därför inte alls. Det finns dock ett undantag, nämligen om havandeskapet kan antas medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa. För sådana fall får havandeskapet enligt 6 § ändå avbrytas. I 6 § nämns dock inget om abort, utan endast avbrytande av havandeskap. Anledningen till detta är, enligt lagkommentaren, att lagstiftaren velat markera att livsdugliga foster ska räddas till livet. Till följd av socialstyrelsens praxis har vissa antagit att foster ska betraktas som levande från och med graviditetsvecka 22. I en artikel från SVT påstås det att "[i] juridisk mening räknas fostret som ett barn från vecka 22". Detta skulle innebära att det från och med graviditetsvecka 22 skulle betraktas som dubbelmord att mörda en gravid kvinna. Det finns dock inget rättsligt stöd för denna uppfattning, eller att livsdugligt och levande betyder samma sak. Frågan om foster kan betraktas som levande ska enligt mig därför också lämnas åt vetenskapen, men svaret lär i vart fall inte idag medföra någon juridisk förändring. I ett hovrättsfall dömdes en man som mördat sin gravida flickvän enbart för ett mord, trots att flickvännen varit gravid i 20:e veckan. I vecka 20 kan foster enligt nu gällande abortlagstiftning vara livsdugliga. Detta medförde dock inte någon prövning av frågan om ansvar för mord på fostret. Faktum är att ingen dömts för mord på foster i Sverige. Ett nyfött barn kan dock givetvis mördas, varför jag måste dra slutsatsen att lagstiftaren anser att livet börjar vid födseln. Bara det faktum att vi har en abortlagstiftning skvallrar om att lagstiftaren inte anser att ett foster kan betraktas som levande. I och med införandet av abortlagen upphörde nämligen de gamla bestämmelserna om straff för fosterfördrivning att gälla. Idag finns endast illegal abort kvar, vilket inte på långa vägar medför lika hårt straff som fosterfördrivning, för vilket straffet var döden, och senare i tiden straffarbete och fängelse.
Sammanfattning
Vi kan alltså konstatera att foster inte kan mördas. Om det beror på att fostret inte är en människa eller om det beror på att fostret inte är levande är oklart. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!
