Bouppteckningsförrättning

Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kallelse till bouppteckningsförrättningRättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB).Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Det här gäller både legala och testamentariska efterarvingar.
SärkullbarnSärkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt vid förälderns bortgång, såvida denne inte har valt att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket 2 ÄB).
Om dottern redan har fått ut sin arvslott när modern avled har denne inte rätt att ärva efter din far, förutsatt att ett testamente inte berättigar henne till del av arvet. Det här innebär att dottern inte är att betrakta som en dödsbodelägare och ska således inte kallas till bouppteckningsförrättningen. Dottern ska inte ingå i bouppteckningen då hon inte är berättigad till arv efter din far.
Ha en fortsatt trevlig dag!
Med vänlig hälsning