Bouppteckning skett utan bröstarvinges vetskap

FRÅGA
Hej! Jag heter Anders Östberg och har en fundering över en bouppteckning efter min riktiga far. Han gick bort våras och vad jag fick reda på, så har det gjorts en bouppteckning utan min vetskap! Får det gå till så! är min fråga! vet inte vem som har haft hand om det! Vad ska jag göra?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När någon har avlidit ska de som ingår i dödsboet, alltså arvingarna, göra en bouppteckning. Det innebär att man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder och gör en skriftlig sammanställning av det. En bouppteckning kan också göras av en begravningsbyrå eller exempelvis en jurist. Om det är så att en bouppteckning redan skett bör det vara någon annan som är arvtagare, exempelvis ett syskon, som har koll på att detta skett. Jag skulle därför råda dig att ta kontakt med någon närstående till din pappa, som du tror har koll på vem som upprättat bouppteckningen och ta kontakt med denna. Bouppteckningen ska slutligen skickas in till skatteverket, så om du inte vet vem du ska kontakta angående detta kan du exempelvis höra med skatteverket om de fått in någon bouppteckning efter din far.

Hur som helst har du som barn till den avlidne rätt att ta del av dennes kvarlåtenskap (arv). Om du har syskon eller om det finns någon testamentstagare så ska dessa också ta del av kvarlåtenskapen. Det kan även vara bra att veta att om din far var gift så kan det påverka hans kvarlåtenskap.

Ett arv ska i första hand tillfalla den avlidnes barn. Har den avlidne flera barn, ska dessa dela lika på arvet. (2 kap. 1 § ärvdabalken) Om vi exempelvis säger att din pappa har två till barn och kvarlåtenskapen efter din far är 600 000 kronor, då ska var och en av er få 200 000 kronor. Dina 200 000 kronor kallas då för din arvslott, helt enkelt din del av arvet. Som barn till den avlidne finns det dessutom en skyddsregel, som gör att ett barn alltid har rätt till arv. Det innebär att även fast din far skulle ha ett testamente där han vill testamentera bort pengar till någon eller något annat, så kan han inte testamentera bort allt. Ett barn till den avlidne har alltid rätt att få ut sin laglott. Laglott = hälften av sin arvslott. (7 kap. 1 § ärvdabalken) Det innebär enligt det ovanstående exemplet att din laglott är 100 000kronor, alltså hälften av 200 000 kronor. Dessa 100 000 kronor har du alltid rätt till. Om det exempelvis finns ett testamente som inskränker din rätt till din laglott, så får du påkalla jämkning av det testamentet för att få ut din laglott. (7 kap. 3 § ärvdabalken) Vanligtvis får barn till den avlidne hela sin arvslott, men om det skulle finnas ett testamente eller liknande så vet du vad du har rätt till.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Frida Gustafsson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll