Blir barnbarn arvingar om de inkluderas i arvlåtarens sista vilja?
Blir barnbarn arvingar om den avlidne skriver en sista vilja (utanför testamentet) att de ska få en viss summa efter hennes död. Måste de då in i boupptäckningen som arving?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Inledningsvis är Ärvdabalk (1958:637) tillämplig lag i fråga om arv och testamenten. Ärvdabalken förkortas ÄB.
Vad är formkraven för testamenten?
Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamenten upprättas inför två vittnen. Testator (den som skriver testamentet) ska skriva under handlingen i vittnenas närvaro. Dessa ska också skriva under testamentet. De behöver inte veta vad testamentet innehåller i fråga om förordnanden, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena får inte gynnas av förordnandet. Utöver detta finns det inga krav på registrering eller dylikt.
Hur görs ändringar i ett testamente?
Trots att du inte tagit upp det i din fråga vill jag belysa hur ändringar i ett testamente görs, eftersom det eventuellt kan vara av betydelse. Om omständigheterna såsom du känner till dem gör denna del irrelevant så kan du helt enkelt bortse från denna del av svaret.
Enligt 10 kap 6 § ÄB sker en ändring på samma sätt som för utfärdandet av ett "första" testamente, innebärande att formkraven måste uppfyllas på nytt för att tillägg eller andra ändringar ska vara giltiga. Om personen däremot på grund av sjukdom eller annat nödfall inte kan förmå sig att upprätta ett testamente enligt formkraven så kan det godkännas trots det, förutsatt att personen inte tre månader efter utfärdandet av det så kallade nödtestamentet haft möjlighet att utfärda ett testamente enligt formkraven, se 10 kap 3 § ÄB. Ett sådant nödtestamente kan antingen vara muntligt inför två vittnen (dessa personer behöver inte vara samma personer som bevittnat det första testamentet) eller ett så kallat holografiskt testamente som är ett obevittnat testamente som är egenhändigt upprättat och undertecknat.
Sammanfattningsvis så verkar tillägget till testamentet så som du beskrivit det eventuellt inte ha tillkommit på rätt sätt, men eftersom bedömningen kommer utgå främst från huruvida tillägget bevittnats, är skriftligt och vad det säger utöver vad du beskrivit i din fråga så får den bedömningen bero på, men utgångspunkten är att tillägg måste ske enligt formkraven. Observera att en ändring inte måste tas upp i samma testamentshandling, en separat skrivelse som tydligt betecknas som tillägg är giltigt förutsatt att formkraven eller villkoren för nödtestamenten är uppfyllda, detsamma gäller om tillägget avgivits muntligt inom ramen för nödtestamenten.
Har barnbarn rätt att ärva även utan testamente?
Om arvlåtaren exempelvis testamenterar bort hela sin egendom till en mottagare utanför familjen så har bröstarvingar (barn) enligt 7 kap 1 § ÄB rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Om barnbarnens föräldrar är avlidna träder barnbarnen in i sina föräldrars ställe och ärver deras lott, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB.
Exempel:
A går bort och har testamenterat bort sin egendom till välgörenhet. Men eftersom A har ett barn så har barnet i kraft av sin laglott rätt till hälften av egendomen innan den skiftas ut till välgörenhet - förutsatt att barnet påkallar jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB. Om barnen är avlidna så träder deras barn in i sina föräldrars ställe, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB. Detta innebär att barnbarnen har rätt till (och om de är flera delar de lika på) sin förälders laglott - och inget testamente behövs eftersom laglotten inte går att testamentera bort förutsatt att jämkning påkallas. I detta avseende kan barn (bröstarvingar) således inte göras arvslösa enligt svensk arvsrätt. För att barnbarn ska kunna ärva "direkt" krävs det alltså ett giltigt testamente, men barnen har först rätt till sin laglott.
Makes arvsrätt
Observera att om person A var gift med person B så ärver först person B sin avlidne make, se 3 kap 1 § ÄB, och de gemensamma barnen har då efterarvsrätt som tillfaller dem först när den efterlevande makens arv i sin tur ska skiftas. Gemensamma barn (och barnbarn) får således lämna företräde till den efterlevande maken - med undantag för särkullbarn som kan få ut in laglott direkt. En efterlevande make har dessutom rätt att ur den avlidne makens kvarlåtenskap erhålla ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet (145 584 kronor) innan den testamenterade egendomen skiftas, förutsatt att egendomen räcker till - detta inkluderar dock även vad den efterlevande maken erhållit genom bodelning och vad denne har i enskild egendom, se 3 kap 1 § 2 stycket ÄB.
Jag hoppas att detta besvarar din fråga och att jag inte varit otydlig. Om vissa förklaringar går utanför dina omständigheter ber jag dig att bortse från dem, jag har försökt vara så omfattande jag kan utifrån underlaget i din fråga. Om någonting är oklart eller om du har flera frågor är du varmt välkommen att ställa dem.
