Beviskraven för preskriptionsavbrott m m
Hej
Min far har avlidit och jag reder i dödsboet.
Enligt Prioritet Inkasso så har min far en skuld på inkasso sen 1997. Min mor urkundsföralskade pappas namnteckning och tog en kredit på Nordea 1992. De skiljde sig 1993 Hon dömdes för det pappa friades från det. Så i 26 år har detta inkassoföretaget skickat krav till pappa men aldrig skickat det vidare till kronofogden för utmätning. Pappa hade normal inkomst, låga utgifter och pengar på både sparkonto och i aktier. Pappa har bestridit detta via brev till inkassoföretaget. Tyvärr har han aldrig sagt något om det och kanske inte förstått hur han ska driva det vidare. Jag tycker detta låter mycket märkligt att ett inkassoföretag skickar krav i 26 år utan att de får en krona. Min mamma dog 2011 och hon hade bara skulder så av henne fick de inget i dödsboet. Men hon betalade via skuldsanering medans hon levde. Inkassoföretaget kan ju nu pga hans död missa att få något alls ifall det inte finns pengar. Så min fråga är. Är detta lagligt? Finns det någon preskription? Hur kan jag bestrida det?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer i mitt svar att vara betydligt utförligare än vad som är nödvändigt för att besvara just din fråga, eftersom jag bedömer att svaret då blir till nytta för sådana personer som googlar fram detta svar med liknande, men inte precis samma, frågor om preskription sedan borgenären under mycket lång tid skickar ett kravbrev med jämna mellanrum under lång tid utan att vända sig till Kronofogdemyndigheten eller liknande.
Borgenärens bevisbörda för fordrans riktighet
Till att börja med kan jag klargöra att det åligger den part som gör gällande en fordran att styrka att fordran är riktig. Skador som din mamma orsakat Nordea och/eller inkassoföretaget genom brott ska ersättas av henne, och de kan inte kräva din far på ersättning för detta (se 2 kap 2 § skadeståndslagen och 1 kap 3 § äktenskapsbalken). Anser de att de har en fordran mot din pappa av andra skäl än på grund av att de lånat ut pengar till din mor på grund av urkundsförfalskning, måste de styrka denna.
Preskription
Min bedömning är att fordran inte har preskriberats, förutsatt att kravbreven skickats med högst 10 års mellanrum. Den allmänna preskriptionstiden är nämligen just tio år, men genom att skicka ett kravbrev inom preskriptionstiden påbörjas en ny tioårig preskriptionstid (2 § och 5–6 § preskriptionslagen). Även om den saken stämmer teoretiskt, den praktiskt en sanning med modifikation då bestämmelsen måste ses i ljuset av bevisreglerna. I de fall mottagaren förnekar att hen mottagit kravbrev åligger det nämligen avsändaren att bevisa att det kommit fram och att preskriptionsavbrott föreligger. Högsta domstolen har i sin praxis ansett att risken för att ett brev kommer på villovägar måste beaktas och att ett brev därför i regel inte uppfyller beviskraven, men att beviskravet däremot i regel är uppfyllt om avsändaren skickat minst två kravbrev under en tioårsperiod och inget av dessa kommit i retur (se NJA 1996 s 809 och 2016 s 332). Preskriptionstiden anses då ha avbrutits senast vid det senast skickade kravbrevet. Det kom så sent som år 2018 ett refererat hovrättsfall – att det är refererat innebär att det anses ha viss status som vägledande i liknande fall, även om hovrättsdomar sällan är vägledande – som kompletterar Högsta domstolens praxis. I fallet krävde en part in en skuld som uppstått år 1996. Parten hade under en tioårsperiod skickat sju kravbrev under av vilka inget kommit i retur. Mottagaren hävdade att hen inte mottagit något av breven. I enlighet med Högsta domstolens praxis, som jag redogjort för ovan, skulle alltså kraven för preskriptionsavbrott kunna anses vara uppfyllda. Sedan sex av de sju breven skickats under 1998, och det sjunde under 2003, ansåg dock Hovrätten att det sista brevet låg för "ensamt" tidsmässigt, och att risken för att det sista brevet kommit på villovägar behövde beaktas. Hovrätten ansåg därför att det sista preskriptionsavbrottet skett i och med brev sex – det sista som skickats år 1998 – och att fordran preskriberats tio år senare (RH 2018:13).
Anledningen till att jag inte tror att Högsta domstolens praxis är relevant i ditt fall även om omständigheterna skulle vara sådana att inkassoföretaget endast skickat ett kravbrev under en tioårsperiod någon gång sedan år 1997 är att din pappa inte förnekat att han fått kravbreven, utan genom att bestrida kravbreven gett inkassobolaget bevis på att han mottagit kraven i och för sig, om än att han bestridit dem. Endast om det under någon tioårsperiod skickats högst ett ej returnerat brev, och mottagandet av detta inte kan styrkas av inkassoföretaget, har den potentiella fordran preskriberats. Notera också återigen att makar ej svarar för varandras skulder: Har inkassoföretaget exempelvis mellan år 1997 och 2011 skickat kravbrev till din mor och aldrig till din far, har fordran mot din far här preskriberats.
Laglighet
Du frågar också om lagligheten i att inkassoföretaget agerar som det gör. Så länge man anser sig ha en riktig fordran är det inte kriminaliserat att agera som företaget gör. Det vore däremot under många omständigheter försök till bedrägeri att skicka kravbrev för fordringar som man inte har rätt till, om man vet att man inte har en riktig fordran (9 kap 1 § och 23 kap 1 § brottsbalken). Jag upplever utifrån din frågeställning inget som tyder på att företaget försökt agera brottsligt, och jag håller därför min kommentar om det straffrättsliga såhär kort. En ordentlig straffrättslig kommentar hade krävt diskussion om åtminstone bedrägeribrottets olika centrala rekvisit, hur försök till bedrägeri skiljer sig från bedrägeri och de olika uppsåtsformerna, och jag har svårt att se att varesig du eller personer med liknande frågor som googlar fram detta svar har någon nytta av en sådan kommentar.
Bestridandet
Du frågar avslutningsvis hur du kan bestrida. Konsumentverket tillhandahåller god information om vad som är bra att tänka på. Informationen hittar du här. Verket har också en mall för bestridanden av fakturor. Den hittar du här. Kom ihåg att du måste bestrida även om Kronofogdemyndigheten skickar kravbrev, och inte endast om det är Nordea eller inkassoföretaget som är avsändare.
Vänligen
