Behövs den biologiske förälderns samtycke vid styvbarnsadoption?
Jag undrar rent hypotetiskt. Jag har ensam vårdnad om min dotter. Fadern är utskriven ur Sverige och permanent flyttat till annat EU-land. Om jag skulle träffa en ny man och vi inlede mångårig stabil relation, sambo eller t.o.m. äktenskap, kan i så fall den nye mannen adoptera min dotter utan den biologiska faderns medgivande?
Lawline svarar
Hej och tack för din hypotetiska fråga!
Bestämmelser om adoption finner du i föräldrabalken 4 kap. Vid adoption av partnerns barn, så kallad styvbarnsadoption, måste partnerna vara gifta. (4 kap. 3 § FB). Det räcker alltså inte med att du och din eventuella man är sambos, utan ni måste vara gifta för att han ska få adoptera din dotter.
Vidare måste en presumtiv adoptant (hen som vill adoptera) ha fyllt 25 år (4 kap. 1 § FB). Om det däremot är så att äktenskap ingåtts innan adoptionen, krävs endast att maken har fyllt 18 år. (4 kap. 1 § FB). Din man måste därmed ha fyllt minst 25 år, om ni inte gift er innan han adopterar.
Huvudregeln vad gäller samtycke är att ett barn under 18 år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke (4 kap. 5 a § 1 st. FB). Undantaget är om den biologiske föräldern saknar del i vårdnaden (4 kap. 5 a § 2 st. FB). I ditt fall torde det vara så att samtycke från din dotters biologiska fader inte behövs då han saknar del i vårdnaden av er dotter.
Även om en icke-vårdnadshavare saknar faktisk vetorätt mot en adoption, ska denne höras i adoptionsärendet om möjligt (4 kap. 10 § 3 st. FB). Vilken betydelse har din dotters biologiska faders inställning för adoptionen? Ett vägledande rättsfall från högsta domstolen handlade också om en biologisk fader som bodde utomlands och motsatte sig att hans dotter skulle bli adopterad (NJA 1987 s 628). HD biföll moderns och styvfaderns ansökan, trots att den biologiske fadern motsatt sig. Hänsyn togs till vilket värde ett umgänge med föräldern kan ha för barnet i det enskilda fallet. Faktorer som spelade in i bedömningen var att den biologiske fadern träffat dottern endast vid fyra/fem kortvariga tillfällen under tre år. Även om det funnits brevkontakt mellan dottern och fadern så bodde fadern trots allt utomlands och hade inte några planer på att återvända till Sverige.
Vidare har barnet visst inflytande över adoptionen som stiger med åldern. (4 kap. 5 § FB). Adoption får inte komma till stånd om barnet fyllt 12 år och motsätter sig adoptionen. Om barnet är under 12 år tas hänsyn ändå till barnets vilja, med beaktande av ålder och mognad (4 kap. 6 § 1 st. 3 p. FB). Denna bedömning görs av socialnämnden (4 kap. 10 § 2 st. FB).
Slutligen måste rätten också göra en lämplighetsprövning av adoptionen (4 kap. 6 § 1 st. FB). Vid prövningen ska rätten inhämta nödvändiga upplysningar om din dotter och din make (4 kap. 10 § 1 st. FB). Om adoptivbarnet är under 18 år, ska rätten dessutom inhämta ett yttrande från socialnämnden (4 kap. 10 § 1 st. FB). Tillstånd till adoption får alltså endast ges om det är till fördel för barnet samt om styvföräldern uppfostrat eller önskar uppfostra barnet (4 kap. 6 § 1 st. FB).
Sammanfattningsvis kan klargöras att rätten ger tillstånd till adoption endast om vissa krav är uppfyllda. Dels krävs att vissa formella förutsättningar är uppfyllda, dels att adoptionen med hänsyn till principen om barnets bästa kan anses lämplig. Din potentiella make måste alltså uppfylla alla formella förutsättningar för att vara behörig att adoptera din dotter. Huruvida adoptionen kan anses lämplig och tillstånd därmed kan beviljas, beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet.
/Vänligen,
