Bankanställd och penningtvätt
"Vid misstanke om penningtvätt – Om en bankanställd misstänker penningtvätt ska information om detta lämnas vidare för att det ska kunna avslöjas och förhindras."
1/ Är ovanstående riktigt ?
2/ Hur kan en bank påstå att sekretess gäller vid misstanke om penningtvätt ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på din fråga regleras i lag [2017:630] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och lag [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse. Fortsättningsvis kommer jag förkorta dessa två lagar till "penningtvättslag" och "LBF".
Banksekretess
Alla banker omfattas av banksekretess. Denna sekretess gäller alla mellanhavanden en person har med banken och det spelar ingen roll om uppgifterna är muntliga eller skriftliga. Det spelar heller ingen roll om det är uppgifter om ditt privatliv du lämnar eller uppgifter om dina lån. Uppgifterna får inte lämnas ut. Det spelar heller ingen roll om det är en totalt okänd person eller din sambo som begär uppgifter om dina mellanhavanden i banken utan sekretessen består. Vad som är viktigt att påpeka är att sekretessen till och med gäller även när en person som varit anställd på banken inte är det längre eller om en du som kund slutat vara kund hos banken. Givetvis kan du själv bryta sekretessen helt lagligt genom att ge ditt samtycke till banken om att ge ut vissa uppgifter till vissa personer. Sekretessen är ju till för att skydda dig.
Undantag till banksekretessen
Det finns dock vissa undantag till banksekretessen varav avslöjande och förhindrande av penningtvätt är ett av dessa undantagen. Det regleras i lagen om åtgärder mot penningtvätt.
Banken ska se till att det finns rutiner och riktlinjer berörande relationen med kunderna och i samband med detta bedöma de risker för penningtvätt som kan finnas med kunden [2 kap. 3 § penningtvättslag]. Banken ska även se till att riktlinjerna anpassas och förändras i samband med att nya risker upptäcks. I och med att banken vid sina rekryteringar ser till att en anställd, som ska syssla med uppgifter som kan bli föremål för penningtvätt, genomgår en lämplighetsbedömning kan en förstå vilket ansvar en lägger på en anställd om att meddela misstankar om eventuell penningtvätt [2 kap. 13 § penningtvättslag]. En anställd får inte ens inleda en kundrelation om misstanke finns för att den erbjudna tjänsten kan användas för penningtvätt [3 kap. 2 § penningtvättslag].
Om en anställd har en skälig grund att misstänka penningtvätt ska information lämnas direkt till Polisen. Vad som är skälig grund baseras på den riskbedömning en gjort angående de uppgifter en har med kunden och hur hög/ låg risk det finns för penningtvätt. Huruvida risken är hög eller låg bedöms b.la. utefter om personen är i en politiskt utsatt situation, om lämnade uppgifter om hens identitet är korrekta, vilket syfte personen har med bankförbindelserna o.s.v. Det innebär alltså att samtliga fall av misstanke inte leder till rapporter till Polisen utan enbart de som är skäligt grundade [4 kap. 3 § penningtvättslag].
Undantag till undantaget
Det finns vissa personer som inte omfattas av skyldigheten att rapportera misstankar om penningtvätt till Polisen. Dessa är advokater, biträdande jurister på advokatbyrå och andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare. Det gäller uppgifter som har lämnats till dem när de försvarar eller företräder en klient [4 kap. 8 § penningtvättslag].
Att banken har sagt att sekretess gäller vid misstanke om penningtvätt kan bero på att de inte får meddela sin misstanke till kunden eller någon annan obehörig att en bedömning håller på att göras huruvida någon är misstänkt för penningtvätt eller inte. Om de bryter sekretessen har de begått tjänstefel vilket är straffbart [20 kap. 3 § BrB]. Däremot gäller inte denna tystnadsplikt gentemot exempelvis en tillsynsmyndighet, brottsbekämpande myndighet, mellan advokater. Tystnadsplikten gäller heller inte gentemot en kund när uppgifterna rör samma kund och banken har behövt neka ingående av transaktioner och förbindelser p.g.a. misstanken om penningtvätt [4 kap. 9 § penningtvättslag].
Min slutgiltiga bedömning
Utefter den information jag fått av dig och utefter den information jag presenterat för dig ovan har jag följande svar till dig:
1.Det är sant att en bankanställd ska informera om hen misstänker penningtvätt. Däremot krävs det dels att misstanken är skäligt grundad, dels att informationen lämnas till Polisen.
2.Som huvudregel gäller ju banksekretess, men med undantag för informationslämnande till Polisen när det finns en skäligt grundad misstanke för penningtvätt. Sekretess gäller dock fortfarande gentemot obehöriga. En bankanställd kan inte ge uppgifter om misstanken till vem som helst. De personer den anställde får ge uppgifterna till räknas upp i 4 kap. 9 § penningtvättslag. B.la. är det tillsynsmyndigheter eller brottsbekämpande myndigheter.Hoppas du fick svar på dina frågor. Du får mer än gärna höra av dig på min mejl om något är oklart. Ha en fortsatt trevlig dag!
Med vänlig hälsning,
