Avtalsbundenhet och ogiltighet
Hej! Skilde mig för 3 år sen. En bodelning gjordes. Vi hade ett hus som han äger o har lån på. Vi har två minderåriga barn.
Vid skilsmässan hotade han mig att ta barnen på heltid om han skulle köpa ut mig. Jag har barnen mer än deltid.
Han lurade skiten ur mig o lyckades få mig att skriva på nåt avtal där jag avsäger mig rätten att bli utköpt. Jag blev rädd o skrev på. Jag fick behålla bilen. De var de enda.
Gäller ett sånt avtal verkligen..? Har jag rätt att bli utköpt..? Finns något jag kan göra efter alla dessa år...? Han lurade mig.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Dessa frågor regleras i avtalslagen (AvtL), som du hittar HÄR. Jag tänkte berätta lite allmänt om avtal och vad som gäller för att man ska kunna ogiltigförklara ett avtal.
Frågan om när och hur bundenhet uppstår har alltid varit ett juridiskt problem. Det brukar sägas att bundenheten grundas på tre moment:
- Den rättshandlandes vilja.- Själva viljeförklaringen, sättet viljan kommuniceras till motparten.
- Motpartens tillit, hur motparten uppfattar viljeförklaringen.
Utgångspunkten är att en part blir förpliktad därför att parten vill bli förpliktad. Detta genom ett anbud (själva förfrågningen, avtalet) och sen en accept (säger ja till att ingå avtalet). Det brukar därför pratas om att viljan har en "rättsskapande kraft". Dock måste viljan att bli bunden och till vad en part vill binda sig på något sätt komma till uttryck. Det är viljeförklaringen som medför att parten blir förpliktad. Men viljeförklaringen är dock inte tillräcklig för att förpliktelsen ska uppkomma. Förklaringen måste även uppfattas av motparten.
För att ett avtal ska bli ogiltigt måste någon av ogiltighetsgrunderna i avtalslagen vara uppfyllda. Dessa frågor är alltid mycket svåra att bevisa. Men den grund jag möjligtvis tror skulle kunna vara aktuell i det här fallet är antingen 29 § AvtL (tvång) eller 30 § AvtL (svek). 29 § AvtL handlar egentligen om att någon har "tvingat" dig att ingå ett avtal som du egentligen inte velat, och har gjort detta genom tvång. Om den som hotat sedan visar upp avtalet mot tredje man (utomstående) och tredje man är i god tro om att avtalet uppkommit genom tvång så kan den hotade i vissa fall ändå bli bunden. Det är därför viktigt att den hotade snabbt försöker stoppa eventuella effekter som avtalet kan få så att inga andra avtal hinner ingås efter det att avtalet upprättats.
30 § AvtL handlar om ett svek. Om A svikligt förleder B att ingå ett avtal, kan det medföra att B inte blir bunden av avtalet. Det handlar ofta om att A svikligen undanhåller vissa relevanta omständigheter som gör att B väljer att ingå avtalet. Det finns dock egentligen inga säkra svar på vad som är svek eller inte, utan bedömningen måste göras från fall till fall i domstol.
En sista utväg skulle kunna vara att åberopa 36 § AvtL (generalklausulen) som är om ett avtal, eller ett avtalsvillkor är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden eller omständigheterna i övrigt. Då kan avtalet jämkas eller lämnas helt utan avseende. Det vill säga, det här är en generell klausul som går att åberopa om det egentligen inte finns någon annan utväg. Dock brukar det vara mycket svårt i och med att den är såpass generell.
Som sagt brukar dessa frågor leda till bevissvårigheter, och det är därför bra att ta professionell hjälp för att få ordentlig hjälp att angripa problemet.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
