FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTArvsavstående21/07/2013

Avstående av arv till förmån för efterlevande make

Vår mammas man vill att jag och min syster avsäger oss vår lägliga rätt till 25% av allt dom har. Han har inga egna barn och vi kommer (som det är skrivit nu I varje fall) ärva honnom. Vad innebär det om vi gör det? Om vi inte avsäger oss våra 25% och tar ut dom nu. Vad innebär det för den resterande delen av arvet från mamma. Jag tror att han enligt testamente har fri förfoganderätt. Så jag vet att han kan göra av med alla pengarna om han vill, men jag tror inte han kommer att göra det. Den dagen som han går bort, får vi då den summan som bouppteckning visar idag (om så mycket finns kvar) eller får vi bara en procent på det som finns kvar? Vad skulle hända med vårt arv från mamma, I fall han gifter om sig eller blir sambo? Om han är text gift när han går bort försvinner då resterande delen av vårt arv? Min syster tror att vi redan har skrivit på något och avsagt oss vårt arv för flera år sedan. Är det möjligt kan vi ha gjort det innan vi fått se boupptäckningen efter mamma? Tack på förhand,

Lawline svarar

Hej, och tack för din fråga. 

Enligt 3 kap 1 § ärvdabalken ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den eterlevande maken. Är det så att arvlåtaren efterlämnar bröstarvinge (arvlåtarens barn, barnbarn osv.) som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (s.k. särkullbarn), gäller att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstår från sin rätt enligt 3 kap 9 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. Enligt denna bestämmelse kan ett särkullbarn avstå från sitt arv efter den först avlidna till förmån för den efterlevande maken. Väljer särkullbarnet att göra detta ärver den efterlevande maken dennes arvslott med fri förfoganderätt, vilket betyder att efterlevande make får förfoga över egendomen hur denne vill med begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen. Avstår särkullbarnet sin rätt enligt denna bestämmelse förvandlas dennes arvsrätt till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som sägs i 3 kap 2 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få ut en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makes död. 

När makarna inte har gemensamma barn ska alltså kvarlåtenskapen tillfalla arvlåtarens bröstarvingar om inte dessa väljer att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande. 

Makar kan genom att upprätt ett så kallat inbördes testamente välja att sätta den legala arvsordningen åt sidan och förordna om kvarlåtenskapen till förmån för varandra. I detta testamente kan makarna förordna om att ärva varandra med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Att ärva varandra med fri förfoganderätt innebär som sagt att efterlevande make fritt får förfoga över egendomen under sin livstid med begränsningen att denne inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förfoga över egendomen utan efterlevande make ska följa det inbördes testamentet som upprättats eller så ska egendomen fördelas enligt lag. Att makarna ärver varandra med full äganderätt betyder att den som överlever den andra kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill vid sitt frånhälle, dvs. efterlevande make får även testamentera bort egendomen.

En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott, 7 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen. Dvs. om 100 000 kr utgjorde en bröstarvinges arvslott så utgör 50 000 kr bröstarvinges laglott. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, 7 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Bröstarvinge som inte begär jämkning inom sex månader från det att han erhöll del av testamentet förlorar sin rätt att påkalla jämkning. 

Enligt 3 kap 6 § ska, om det efterlevande maken gifter om sig, egendomen efter den först avlidna undandras till så stort värde som motsvarar vad som tillhör den först avlidna makens arvingar enligt 3 kap 1-4 §§ ÄB. Dvs. om er mammas man gifter om sig så ska egendom som ni är berättigad till genom efterarv räknas av från hans del av egendomen innan egendomen mellan han och hans nya fru delas. 

Hoppas detta var till någon hjälp. 

Vänligen, 

Emelie PiironenRådgivare
Hittade du inte det du sökte?