Avstå från arv till förmån för den efterlevande maken
Vi är tre särkullbarn. Vår mamma dog och hennes man är en av de snålaste som finns och försöker lura oss på allt. Vi känner att vi inte orkar kämpa längre och undrar hur det skulle fungera om vi valde att avstå från vårt arv till förmån för efterlevande. Skulle vi tjäna något på det? Han har valt att åberopa 12:2-regeln. Men ska inte han betala en del av begravningen som är dragen från mammas dödsbo som är den del vi får?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I mitt svar på din fråga kommer jag att redogöra lite kortfattat för de olika konsekvenser som kan uppstå om ni väljer att avstå er arvsrätt till förmån för er mammas man eller om ni väljer att "ta ut" er del av arvet på en gång.
Så fungerar särkullbarns arvsrätt
När den ena maken dör är huvudregeln att den andra maken ärver allt. När sedan den andra maken dör ärver de gemensamma barnen (om sådana finns) allt som den första maken efterlämnade, och naturligtvis även allt som den andra maken efterlämnar. Bestämmelsen om detta hittar du i ärvdabalken 3 kap. 1 §. För att det ska gå till på detta sätt förutsätts att något testamente som förändrar detta inte finns.
Det jag nyss nämnde gäller dock inte för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att alltid få ut sin del av arvet direkt vid sin förälders död. Särkullbarn behöver alltså inte vänta på att den efterlevande maken ska avlida för att få ut arvet efter sin förälder. Om den avlidna maken hade totalt 5 barn, varav 3 är särkullbarn och 2 är gemensamma barn med den efterlevande maken, har särkullbarnen rätt att få ut varsin 1/5 av sin förälders totala egendom direkt. Detta innebär även att en efterlevande make inte ärver något om det bara finns särkullbarn. Då försvinner alltså den efterlevande makens arvsrätt, eftersom den bara gäller om det finns gemensamma barn. Detta kan dock förändras om det finns ett testamente som ger den efterlevande maken arvsrätt.
Att avstå från arv till förmån för efterlevande make
Särkullbarnen kan avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken om de vill. Om de väljer att göra det får de istället rätt att ärva den efterlevande maken när hen dör. Detta kallas för efterarv och särkullbarnen har då rätt att få ut sitt (efter)arv före den efterlevande makens egna arvingar. Efterarvet beräknas som en kvot enligt formeln:
Efterlevande makens arv från den först avlidna maken / (samma summa igen + all makens egendom efter att bodelningen gjorts) = kvotdel
Om den efterlevande maken ärver 500 000 kr efter den först avlida maken och sedan har egen egendom till ett värde av 1 000 000 kr efter att bodelningen har gjorts skulle detta bli:
500 000 / 1 500 000 = 1/3
Kvoten som ska utgå som efterarv till särkullbarnen blir då 1/3 av den efterlevande makens totala förmögenhet vid dennas död. Om det även finns gemensamma barn, kommer särkullbarnen att få dela lika på denna kvot tillsammans med de gemensamma barnen.
Regeln om efterarv finns i ärvdabalken 3 kap. 2 §.
Vad bör ni göra nu?
Eftersom jag inte vet något om din mammas eller hennes mans ekonomiska förhållanden kan jag inte avgöra vad som vore mest förmånligt för dig och dina syskon. Men jag kan ge dig några tips.
Att din mammas man har åberopat regeln i äktenskapsbalken 12 kap. 2 § innebär att han inte kommer att behöva dela någon egendom med hennes dödsbo vid bodelningen som ska göras innan arvskiftet. Det betyder att dödsboet i vart fall inte kommer att bli "rikare" av bodelningen, utan endast att det du och dina syskon kommer att få ärva är det som var din mammas egna egendom vid hennes dödsfall. Eftersom han har valt att åberopa den regeln utgår jag också från att han har mer pengar än din mamma (annars vore det ganska meningslöst att åberopa den regeln).
Om ni däremot väljer att avstå ert arv till dess att er mammas man avlider kommer ni att få rätt till efterarv. Detta skulle kunna vara väldigt förmånligt för er om ni tror att er mammas man kommer ha mycket pengar vid sin död. Om vi antar att fördelningen blir som i mitt exempel ovan skulle ni ha rätt att dela på 1/3 av hans totala egendom vid hans dödsfall. Om han kommer att vara betydligt rikare då än han är nu skulle ni såklart tjäna på att efterärva honom, eftersom ni oavsett hur mycket pengar han då kommer att ha har rätt till 1/3 av hans förmögenhet. Detta innebär också en risk. Visar det sig att han har mindre pengar vid sin död än han har nu kommer ni istället att förlora på att göra på detta sätt. Det finns dock regler i ärvdabalken 3 kap. som skyddar er om han medvetet skulle försöka minska sin förmögenhet för att göra ert arv mindre (se t.ex. 3 kap. 3 §).
Sammanfattningsvis beror svaret på din fråga på hur stor kvot ni får rätt att efterärva och hurmycket pengar som er mammas man kan tänkas ha vid sin död. Ni får alltså själva avgöra vad ni tror att ni skulle tjäna mest på.
Begravningskostnaderna — vem ska stå för dem?
Det är dödsboet som står för begravningskostnaderna. Detta följer av ärvdabalken 18 kap. 3 §. Det innebär att begravningskostnaderna går ut över alla som får ärva den avlidna, eftersom själva arvet blir lite mindre p.g.a. av begravningskostnaderna. Om ni väljer att efterärva kommer begravningskostnaderna att gå ut över er alla, men om ni istället väljer att ta ut ert arv direkt är det i praktiken ni (särkullbarnen samt eventuella andra arvingar) som står för kostnaderna. Eftersom det är dödsboet som står för kostnaderna behöver varken ni er mammas man betala något för begravningen. Det som händer istället är alltså att summan som senare ska fördelas mellan arvingarna blir lite mindre.
Om du och dina syskon känner att ni vill veta mer angående arvet och hur ni ska göra är ni självklart varmt välkomna att vända er till Lawlines juristbyrå för mer rådgivning. Du hittar mer information om våra tjänster på vår hemsida.
Hoppas att detta hjälpte dig och att du har fått svar på din fråga!
Vänligen,
