Avslag på asylansökan, utvisning och verkställighetshinder - Vad gäller?
Hej! Jag har en vän som kommer från Marocko. Han har sökt asyl i Sverige december 2017.
Han har fått avslag på sin ansökan. Han har inte några id- handlingar och därför kan inte utvisningen verkställas.
Handläggaren på migrationsverket sa att om inte det går att hitta några handlingar måste de ta ett nytt beslut.
Vad innebär detta för honom?
Finns det några fall där detta har lett till uppehållstillstånd? Eller kommer det att fortlöpa som det gör nu med nytt LMA var tredje månad?
Många frågor som hopar sig för honom.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har en marockansk vän som har fått avslag på sin asylansökan, beslutet är dock ännu inte verkställt. Vederbörande saknar vidare identifikationshandlingar och enligt uppgift är det just den avsaknaden som har legat till grund för den uteblivna verkställigheten (vilket initialt framstår som lite smått förbryllande, men mer om det nedan). Med anledning av det nu sagda undrar du vad som gäller. Din ärendebeskrivning, eller rättare sagt dina frågor, bereder dock vissa smärre tolkningsproblem varför den här skrivelsen kommer att bli något generell till sin karaktär. Men glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende är utlänningslagen (UtlL).
I den här utredningen kommer även vissa hänvisningar att göras till relevant rättspraxis (rättspraxis = tidigare domstolsavgöranden) och då framförallt till domar från Migrationsöverdomstolen (MIG).
Vad gäller avseende asyl och vilka är kriterierna?
Inledningsvis kan konstateras att ett avslag innebär att Migrationsverket anser att det inte har förelegat tillräckliga skäl för sökanden att få stanna i Sverige. Exakt vad som stod i din väns beslut, när i tiden det meddelades och på vilka grunder denne menade sig vara berättigad till ett uppehållstillstånd är för mig ovisst. Jag utgår dock ifrån att din vän inte har avgivit någon så kallad nöjdförklaring och därmed accepterat Migrationsverkets ställningstagande (15 kap. 1 § UtlL). Huruvida denne har överklagat verkets beslut och valt att hänskjutit frågan till en migrationsdomstol är däremot något oklart.
Men asyl kan beviljas dels den utlänning som är att betrakta som flykting och dels den som är så kallad alternativt skyddsbehövande. Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen själv är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 § 1 st. UtlL). Med alternativt skyddsbehövande menas en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan eller på grund av sådan risk som avses ovan inte vill använda sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 § 1 st. UtlL).
Med "välgrundad fruktan för förföljelse" och "grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning" menas allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter från statsapparatens sida och/eller från enskilda medborgare i sökandens hemland. Generellt kan sägas att om det är en stat (och inte enskilda individer och/eller grupperingar) som svarar för kräkningarna brukar möjligheten till uppehållstillstånd vara större eftersom de så kallad interna flyktingalternativen i regel bedöms som obefintliga i sådana situationer. Men jag skulle som sagt behöva kompletterande upplysningar i det här avseendet varför vissa delar får anstå så här långt och istället behandlas vidare under vårt kommande telefonsamtal.
Verkställigheten och det nya beslut som handläggaren pratar om, vad gäller?
Det är den här delen av din väns ärende som är något svårtolkad, dels för att jag inte vet om beslutet är överklagat eller om det har vunnit laga kraft (laga kraft = när beslutet inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel), men också för att du uppger att verkställigheten har hindrats på grund av avsaknaden av identifikationshandlingar. När en asylsökande har fått avslag i samtliga instanser ska i regel asylprocessen avslutas genom ett utvisningsbeslut, vilket jag förmodar har skett utifrån den information som finns i nuläget. Om beslutet har vunnit laga kraft är dock för mig oklart, men mycket talar i vart fall för att din vän har fått ett utvisningsbeslut eftersom du uppger att verkställigheten har hindrats på grund av de utebliva identifikationshandlingarna.
En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte har avvisats får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet (8 kap. 6 § UtlL). Att identiteten inte är fastställd för att pass och/eller annan godtagbar identifikation saknas utgör i sig inte något hinder för verkställighet. Det är tvärtom inte helt ovanligt att personers identiteter till fullo inte är klarlagda, att länder ibland inte vill ta emot sina egna medborgare om de inte återvänder frivilligt och att asylsökande personer avviker kort efter ett avslagsbeslut. Det ska för övrigt noteras att ett utvisningsbeslut under vissa förutsättningar även får verkställas fast beslutet inte har vunnit laga kraft (12 kap. 7 § 1-2 p. UtlL).
När det gäller verkställighetshinder kan följande anföras. Utvisning av en utlänning får aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att denne där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Vidare får utvisning inte ske om utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen skulle vara i sådan fara (12 kap. 1 § UtlL). Utvisning får inte heller verkställas om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen inte är skyddad mot att sändas vidare till ett land där utlänningen löper risk för förföljelse (12 kap. 2 § UtlL). Men något om att uteblivna identifikationshandlingar skulle utgöra ett verkställighetshinder är inget som mig veterligen framgår av lagtexten.
Beträffande det nya beslutet är det svårt för mig att veta exakt vad handläggaren egentligen menar. Om en omprövning är initierad kan det möjligen vara fråga om inhibition (uppskjutande av verkställighet i avvaktan på ett slutligt avgörande) eller att det har framkommit nya omständigheter som innebär att det föreligger ett eller flera legitima hinder mot verkställighet (12 kap. 18 § 1 st. UtlL). Ett verkställighetshinder kan då leda till ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. Exempel på sådana hinder är medicinska, humanitära eller andra praktiska hinder eller att det har uppstått en situation som aktualiserar ett verkligt skyddsbehov. Lagrummet (lagparagrafen) kan självmant tillämpas av Migrationsverket eller efter ett påpekande av sökanden själ eller dennes ombud. En grundläggande förutsättning för att myndigheten ska ompröva ärendet eller besluta om verkställighetshinder är att den nya omständigheten inte har prövats tidigare. Härutöver krävs att sökanden inte har kunnat åberopa omständigheten tidigare eller att denne visar giltig ursäkt för att han inte har åberopat denna tidigare. Märk väl att prövningen inte heller får avse en prövning av modifikationer eller tillägg till den ursprungligen åberopade omständigheten. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i verkställighetsärenden utgör dessutom ett så kallat extra ordinärt rättsmedel som ska tillämpas restriktivt (se MIG 2008:20). Det innebär att detta endast i undantagsfall kan bli aktuellt.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på torsdag den 28/1 kl 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
