Lawline
ARBETSRÄTTReseersättning
25 februari 2017

Återkräva felaktig utbetalning

Fråga

Under två år har en arbetstagare fått lön för heltid men arbetat 85 %. Detta skedde under 2015 och 2016. I slutet av 2016 upptäckte AG detta vilket arbetstagaren inte gjort då hon aldrig tittar på sin lönespec. AG har nu sagt att 2015 lämnar man därhän men vill ha tillbaka summan för 2016. Hon har familj och ett barn med särskilda behov. Måste hon betala tillbaka för hela 2016 eller finns det något som säger att det kan vara de sista fyra månaderna som hon är skyldig att ersätta arbetsgivaren för det som betalats ut för mycket? Vi har fått information om att familjen först måste ha sin försörjning tryggad och utefter det beräknas hur mycket hon ska betala tillbaka. Men frågan är om hon måste betala tillbaka för hela 2016?

Svar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

När pengar har betalats ut till fel eller obehörig person, eller för mycket pengar har betalats ut till en person, är grundregeln sådan att pengarna med all rätt kan krävas tillbaka. Principen om återbetalningsrätt kallas för Condictio Indebiti, och är något som inte står i lag utan finns som en allmän rättsprincip. Till denna rättsprincip finns det ett antal i praxis framarbetade undantag. Om det är så att personen som fått pengarna har varit i god tro, samt att personen har inrättat sig efter beloppet, saknas stöd för återbetalning. Det betyder att om personen t.ex. väntat sig en utbetalning på samma belopp, samt spenderat pengarna utan att misstro att pengarna faktiskt inte tillhörde denne, så kommer pengarna inte kunna återkrävas. Båda rekvisiten måste vara uppfyllda för att återbetalningsrätten ska undantas. Då arbetstagaren under två år fått en felaktig utbetalning, kan det vara en indikation på att denne räknat med att den utbetalda lönen även är den rättmätiga lönen. Om arbetstagaren arbetat en längre tid på arbetsplatsen och alltid erhållit samma lön och plötsligt får ett högre belopp insatt på sitt konto eller om arbetstagaren gått ner i arbetstid men fortsätter erhålla samma lön, kan det tala för att arbetstagaren varit i ond tro. Har däremot arbetstagaren spenderat pengarna eller anpassat sin vardag efter lönen i god tro, finns det förmodligen ingen rätt till återbetalning. Exempel på detta är om en liten summa sätts undan varje månad för semester. Om arbetsgivaren dessutom väntat en lång tid med återbetalningskravet så får arbetstagaren större skäl att anta att betalningen är definitiv. I ert fall innebär detta att om arbetstagaren varit i god tro under denna perioden, och inrättat sig efter detta, bör inte hen bli återbetalningsskyldig. Beroende på ekonomisk situation kan argument finnas för återbetalningskrav för de sista månaderna, om hen inte har inrättat sig efter sin lön vid denna tiden. Viktigt att tänka på är dock att så fort arbetsgivaren meddelat arbetstagaren att en felaktig utbetalning av lön har skett, försvinner godtrosrekvisitet, och all eventuell felaktig utbetalning efter detta ska återbetalas. Arbetsgivaren har rätt att dra tvisten inför domstol men om arbetstagaren kan betala tillbaka för 4 månader, och arbetsgivaren går med på detta, så borde detta vara en rimlig lösning.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning, Sebastian Uddgren och Jessica Andersson