Arvssituationer med skillnader mellan gemensamma barn och särkullbarn

2016-08-07 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag och min man har ett gemensamt (G) barn och han har två egna barn sedan tidigare(särkullsbarn) (S). Jag har beskrivit två alternativ nedan med påståenden som jag önskar att ni stämmer av om det är korrekt uppfattat.Alternativ 1 a) Om jag dör först sitter min make i orubbat bo? b) Sedan efter hans död fördelas vår kvarlåtenskap enligt G barn 1/2 + 1/6 och respektive S barn 1/6 ?Alternativ 2a) Om min make dör först delas egendomsvärdet i 2 delar (om jag inte har egen egendom) och därefter fördelas min makes kvarlåtenskap på de tre barnen.G barn får inte ut sitt arv förrän jag avlider och respektive S barn får 1/3? Det vill säga S barn ärver tillsammans en 1/3 av egendomsvärdet ?b) Sedan efter min död ärver G barn allt?c) Jag vill att särkullsbarnen ska om möjligt få ut sitt arv efter sin far direkt, vad händer annars?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag ska försöka lägga upp svaret på ett så tydligt sätt som möjligt och utgår från de scenarier du har skrivit i samma turordning.

1. a) Om du dör först är situationen som du skrivit. Ert gemensamma barn får inte ut något efter dig förrän din make dör.

b) Jag utgår från att du och din man är gifta. Då ska det ske en bodelning efter din död. Din make ärver då allt efter dig med fri förfoganderätt, han får förfoga över egendomen men inte till exempel testamentera bort den. Egendomen ska ju tillfalla ert gemensamma barn efter din makes död.

Efter hans död får ert gemensamma barn allt efter dig. I praktiken blir det den andel som din kvarlåtenskap utgjorde i din makes totala egendom vid din död, och inte nödvändigtvis samma belopp som din make ärver efter dig. Ert gemensamma barn får sedan dela kvarlåtenskapen efter sin far med de två särkullbarnen. De får alltså 1/3 var efter din man.

Det du skriver om 1/6 är laglotten, det vill säga det som barnen alltid kommer att ha rätt till. Laglotten blir egentligen aktuell först då din make testamenterar bort egendom på så sätt att barnen får mindre än 1/6 av kvarlåtenskapen. Då har de rätt att kräva att minst få 1/6. Utgångsläget är dock att barnen delar på allt efter fadern, de tre barnen får alltså 1/3 var. Ifall barnen bara får 1/6 var efter din man blir det ju 3/6 kvar av hans kvarlåtenskap efter arvsutdelningen.

2. a) Om din make dör sker en bodelning mellan er. Din makes särkullbarn har sedan rätt att få ut sina delar efter sin far direkt ifall de inte frånsäger sig rätten till det. Om de inte frånsäger sig rätten till direkt arv och inget testamente finns får de 1/3 var efter sin far. Ert gemensamma barns andel ärver du själv med fri förfoganderätt och ert barn ärver den delen efter din död. Ifall särkullbarnen frånsäger sig rätten till direkt arv ärver du även deras andel med fri förfoganderätt och de får ut det vid din död, de behandlas alltså som gemensamma barn.

Det du har skrivit är alltså till stor del korrekt. Varje särkullbarn får 1/3 av kvarlåtenskapen efter din make och du ärver ert gemensamma barns andel (1/3) med fri förfoganderätt. Särkullbarnen ärver tillsammans 2/3 av det totala egendomsvärdet efter sin far.

b) Efter din död ärver ert gemensamma barn allt efter dig. En del som arv efter sin far och resten direkt från dig.

c) Särkullbarnen får ut sitt arv efter sin far direkt om de inte frånsäger sig den rätten. Det finns beskrivet i 3 kap. 9 § ärvdabalken. Om de inte gör någonting ska de alltså få ut sitt arv efter din make direkt, som du tycks önska.

Jag hoppas att detta har klargjort situationen något, det mesta verkar du redan ha koll på!

Med vänlig hälsning,

Jonas Wester
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll