Arvsrätt särkullbarn
https://lagen.nu/1958:637#K3Hej
Make och maka har 3 gemensamma barn, G1 G2 G3
Maka har ett särkull barn S1
Maka går bort, S1 tar inte ut sin arvsrätt, utan låter den vara kvar i boet. Tänker at ut sin del när maken dör.
Makas tillgångar värderas till 70000. Efterlevande makes tillgångar 40000
Make går bort. Nu är båda makarna döda
Makes tillgångar värderas till 120000
Fråga, hur ska 120000 fördelas på de fyra barnen?
Ärver de 25% var av 120000, alltså 30000?
S1 30000
G1 30000
G2 30000
G4 30000
Eller
Tar man först 70000 och delar det på fyra 25% var. 17500kr var
Drar av 70000 (från makas dödsbo) från 120000 = 50000
Delar de 50000 på 3, 33% var. 16666kr + 17500 från makas split.
S1 17500kr
G1 17500 + 16666 = 34166kr
G2 17500 + 16666 = 34166kr
G3 17500 + 16666 = 34166kr
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arvsordningen och laglott
I enlighet med arvsrättsordningen har i första hand bröstarvingar arvsrätt (2 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637] [ÄB]). Är arvlåtaren gift och bröstarvingarna är gemensamma barn så tillfaller kvarlåtenskapen istället den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Har den avlidne emellertid särkullbarn så har särkullbarnet rätt till sin arvslott, vilken motsvarar 50% av kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ÄB jfr 2 kap. 1 § 2 st. ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). När det finns flera bröstarvingar utgör laglotten 50 % av kvarlåtenskapen delat mellan bröstarvingarna. I det här fallet finns fyra bröstarvingar till maka, varför särkullbarnet har rätt till 12,5 % av den totala kvarlåtenskapen (50 % / 4 = 12,5 %) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).
Avstående av laglott
Särkullbarnet kan emellertid välja att avstå ifrån sin laglott, för att sedan få ut arvet i samband med den efterlevande makens bortgång (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall får särkullbarnet sin laglott i enlighet med den andel denne skulle ha fått från sin förälder. Andelen beräknas efter den slutliga kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Den efterlevande maken har fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen, vilket innebär att den efterlevande maken får förfoga över kvarlåtenskapen hur den än vill. Oavsett om den totala kvarlåtenskapen ökar eller minskar av den kvarlevande makens ekonomiska beteende så beräknas särkullbarnets arv efter en ursprunglig andel, inte av ett ekonomiskt belopp.
Beräkning av laglott i det här fallet
Makas bröstarvingar hade rätt till 12,5 % vardera av kvarlåtenskapen från maka och 50 % av kvarlåtenskapen tilldelades make. Eftersom den totala kvarlåtenskapen efter make är 120 000 så har S1, G1, G2 och G3 rätt till 15 000 vardera, vilket är den andel som kvarstår från maka (120 000 x 0,125) (3 kap. 2 § ÄB). Vidare delas resterande del av kvarlåtenskapen mellan G1, G2 och G3, vilka får 20 000 vardera (120 000 / 2 = 60 000, 60 000 / 3 = 20 000) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).
Andelar
S1 – 15 000 kr
G1 – 15 000 + 20 000 = 35 000 kr
G2 – 15 000 + 20 000 = 35 000 kr
G3 – 15 000 + 20 000 = 35 000 kr
Med vänliga hälsningar
