Arvsrätt med särkullbarn
Hej
Jag och min man är gifta och har 2 barn tillsammans men han har även en döter sedan tidigare.
Om jag går bort får han halva min och halva delas i 3.
Om han går också bort efter jag gick bort delas allt lika till alla 3 barnen trots att hon inte är min döter??
Om det är så vad måste jag göra?
Och om jag och min man dör samtidigt kan inte mina barn sälja lägenheten utan hennes signatur trots att hon inte bor hos oss??
Hur funkar??
Med vänlig hälsning, DD
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Vid äktenskap är vardera make berättigad hälften av tillgångarna i händelse av skilsmässa, om inget äktenskapsförord skrivits. Det innebär att man delar 50/50 på allt giftorättsgods, oavsett vem som hade mest tillgångar innan äktenskapet. En annan verkan av äktenskapet är att den efterlevande maken har rätt att disponera över den andres hälft av tillgångarna fram till dennes död. Det finns dock ett undantag, och det är när den avlidne maken har ett barn sedan tidigare. Då har denne bröstarvinge rätt att få ut sitt arv, dvs. en tredjedel av makens hälft, om denne inte samtycker till att den efterlevande maken får disponera över även detta arv fram till sin död.
Skulle du gå bort innan din make har han således rätt till detta arv fram till sin död. Då han senare går bort, blir hälften av det totala arvet ditt och går enbart till dina bröstarvingar, dvs. delas på två. Hans hälft delas istället på tre, då han har tre bröstarvingar. Skulle din make gå bort först, har hans dotter rätt att få ut sin tredjedel av hans arv innan du går bort. Däremot kan hon avstå från denna rätt.
Du behöver därför inte oroa dig för att din makes dotter ska inkräkta på dina bröstarvingars arv, eftersom enbart dina barn ärver av dig. Däremot föranleder din mans rätt att disponera över ditt arv i händelse av att du går bort först till att din hälft av arvet både kan öka eller minska.
Skulle ni gå bort samtidigt kan de tre arvingarna förordna om en boutredningsman enligt 19 kap. i Ärvdabalken som underlättar för dem att fördela arvet. Gör dem inte det, har alla rätt som dödsbodelägare att tala och svara i mål som rör boet enligt 18 kap 1 § ÄB. Detta innebär att dina bröstarvingar inte kan sköta arvet efter er hur som helst, eftersom din makes dotter också är dödsbodelägare.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!
