Lawline
ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTMake
6 november 2016

Arvsrätt, gemensamma barn

Fråga

Fyra systrar, varav samtliga är gifta och samtliga har barn (inga särkullsbarn), äger tillsammans en jordbruksfastighet, som sin enskilda egendom. Om någon syster dör före sin make, och hon inte har skrivit något testamente, går hennes del med full äganderätt till maken (samma rättigheter som övriga delägare). Han kan om han så önskar skänka sin del till sina barn. Stämmer detta?

Om systern testamenterat till sina barn (som deras enskilda egendom), går hennes del av fastigheten trots detta till hennes make. Han äger dock inte delen, men har full förfoganderätt över den. När han dör träder det "vilande testamentet" i kraft och delen av fastigheten tillfaller barnen. Stämmer detta? Dock kan han om han vill låta testamentet gälla direkt och låta barnen ärva. Stämmer detta?

Min fråga gäller vad hans fria förfoganderätt innebär. Vad kan/får han göra respektive inte göra? Kan han exempelvis hindra en försäljning om övriga delägare vill sälja? Kan han kräva en försäljning mot övriga delägares vilja. Om försäljning sker, vad har han rätt att göra med pengarna? Kan han göra vad han vill eller måste han i så fall återinvestera, och måste det i så fall vara i annan fastighet? Övriga aspekter kring detta med hans fria förfoganderätt?

Svar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline. Om en syster skulle dö före sin make, och inte skrivit testamente, går hennes egendom till hennes barn. Arvsrätten är uppdelad i arvsklasser. I arvsklass nummer ett finns bröstarvingarna, den avlidnes barn. Finns inga barn går man vidare till arvsklass två, vilken innehåller den avlidnes föräldrar osv. Då en make avlider sker en bodelning där makars egendom delas upp, 50/50. Den efterlevande maken får alltså till en början 50% av boet med full äganderätt. De resterande 50% av egendomen ska delas ut till arvingarna i arvsklass ett, alltså barnen. Dock, när det finns en efterlevande make så får denne make barnens arv med fri förfoganderätt, alltså inte full äganderätt (!). Denna egendom har maken begränsad rätt till, något jag snart skall förklara. Barnen till den först avlidna maken har rätt till denna egendom när den efterlevande maken sedermera avlider. Ovan följer av 3:1 och 3:2 ÄB. Om det istället finns ett testamente så åsidosätts den legala arvsrätten, barnen får egendomen direkt med full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att efterlevande make ensam förfogar över egendomen. Maken kan förbruka kapital, sälja och även ge bort egendom. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt gör sig som huvudregeln inte gällande under efterlevande makes livstid. En efterlevande make får dock inte testamentera bort egendom som innehas med fri förfoganderätt, 3:2 ÄB (Läs: Rätt Arv, Fördelnings av kvarlåtenskap s. 80). Ett tillägg till detta finns i 3:3 ÄB. En efterlevande make får inte utan hänsyn till efterarvingar (barnen) skänka bort en stor del av egendomen som innehas med fri förfoganderätt. Höga krav torde är dock gälla. Vänligen,
Arvsrätt, gemensamma barn | Lawline