Arvsrätt för bröstarvinges maka

FRÅGA
Tacksam för snabbt svar om möjligt;En kvinna född 1917, vars make dog 1983, har nyligen avlidit och efterlämnar två bröstarvingar i livet. Ett tredje gemensamt barn dog 2011 och efterlämnade inga bröstarvingar. Han ärvdes då av efterlevande maka, som alltjämt är i livet.Inget testamente finns för kvinnan som dog nyligen och heller inte efter hennes make som dog 1983. Är det endast de två bröstarvingarna som idag är i livet som har arvsrätt efter den avlidna kvinnan född 1917 och som skall kallas till bouppteckningen eller har också den år 2011 avlidne sonens maka arvsrätt och skall kallas till bouppteckningen som efterarvinge efter den år 1983 först avlidne maken?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken.

Vilka har arvsrätt?
Eftersom kvinnan inte hade något testamente, gäller den legala arvsordningen enligt Ärvdabalken. Närmaste arvingar till kvinnan som har gått bort är hennes bröstarvingar och kvinnans kvarlåtenskap ska tillfalla dessa eftersom kvinnan inte har någon efterlevande make, enligt 2 kap 1§ första stycket och 3 kap 1§ första stycket. Kvinnans kvarlåtenskap ska därför som utgångspunkt delas lika på de tre bröstarvingarna, vilket gör att de har rätt till en tredjedel var. Eftersom ett av barnen dessvärre gått bort, skulle hans tredjedel av kvinnans kvarlåtenskap istället gått till hans egna barn om sådana funnits, enligt 2 kap 1§ andra stycket. Detta kallas för istadarätt och innebär alltså att sonens barn träder i sin avlidna förälders ställe. Istadarätten är obegränsad och gäller därför även barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. Eftersom sonen inte hade några egna barn, kommer hans tredjedel av kvinnans kvarlåtenskap istället fördelas på de två andra bröstarvingarna.

Detta innebär alltså att sonens maka inte har någon arvsrätt efter kvinnan. Det innebär vidare att sonens maka inte haft någon arvsrätt efter sonens far och att hon därmed inte är efterarvinge.

Vilka ska kallas till bouppteckning?
De personer som är delägare i kvinnans dödsbo ska kallas till bouppteckningen, enligt 20 kap 2§ Ärvdabalken. Delägare i kvinnans dödsbo är hennes två bröstarvingar, dels för att de har rätt att dela på kvinnans kvarlåtenskap och dels för att de har rätt till efterarv efter sin far. Eftersom kvinnan inte hade något testamente, det inte finns några efterarvingar till henne och under förutsättning att kvinnan inte hade någon ny make eller sambo i livet, är det inte någon mer än de två bröstarvingarna som ska kallas till bouppteckningen. Detta enligt 18 kap 1§ Ärvdabalken.

Sammanfattningsvis, ska de två bröstarvingar som är i livet kallas till bouppteckningen eftersom de har arvsrätt efter kvinnan och är efterarvingar till sin far som gick bort 1983.

Hoppas att detta besvarar din fråga!

Med vänlig hälsning,

Louise Sundström
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1127)
2021-11-30 Går det att ansökan om skiftesman via post?
2021-11-30 Boutredningsmannens befogenheter i förhållande till ett dödsbo
2021-11-30 Värdering av egendom vid bouppteckning
2021-11-29 När behöver kallelse till bouppteckningssammanträde skickas ut?

Alla besvarade frågor (97674)