Arvsrätt efter gift par då det bara finns syskonbarn som arvingar efter dem

2017-09-25 i Arvsordning
FRÅGA
Hej!Undrar lite över arvsrätten.Ett gift par utan barn där kvinnan har sju syskonbarn och mannen har fem syskonbarn, ingen av makarna har några syskon i livet.Vad händer när mannen avlider och det inte finns något testamente skrivit, tillfaller allt änkan?När sedan änkan avlider är det hennes sju syskonbarn som ärver henne eller är det alla tolv syskonbarnen som skall dela på arvet? Kan änkan göra mannens fem syskonbarn arvslösa, kan hon göra alla syskonbarnen arvslösa?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag delar upp dina frågor i tre olika rubriker och besvarar dem därunder.

Vad händer när mannen avlider och inget testamente finns?

Enligt 2 kap 2 § ärvdabalken ärver den avlidnes föräldrar kvarlåtenskapen ifall den avlidne inte hade några barn. Ifall föräldrarna har gått bort ärver deras barn istället, det vill säga den avlidnes syskon. Om även syskonen skulle ha gått bort, som i fallet du beskriver, ärver deras barn i sin tur. Den avlidnes syskon får alltså dela lika på hela kvarlåtenskapen om båda föräldrarna har gått bort. Är det tre syskon får de en tredjedel var, är dem fyra stycken får de en fjärdedel var och så vidare. Deras barn får sedan en tredjedel av den delen ifall de skulle vara tre stycken exempelvis. Hur stora andelarna för syskonbarnen blir beror alltså på hur många syskon och syskonbarn det finns helt enkelt. Oavsett vad så är det syskonbarnen som har rätt att ärva maken då han avlider.

När den avlidne var gift vid sin bortgång finns det dock ett "undantag" från arvsordningen. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken, det vill säga änkan i ditt fall. De enda fall då den efterlevande makan inte ärver är när det finns särkullbarn med i bilden som alltid har rätt att få ut sin del direkt. Andra arvingar kan inte kräva detta utan måste vänta på det så kallade "efterarvet" istället medan egendomen går till den efterlevande.

När änkan avlider, ärver hennes sju syskonbarn henne eller alla tolv syskonbarn?

När änkan sedan avlider har mannens syskonbarn rätt till sitt efterarv som jag nämnde ovan (3 kap 2 § ÄB), detta eftersom det var dem som hade den "bästa arvsrätten" efter honom. Mannens syskonbarn får då en viss andel av änkans kvarlåtenskap som bestäms utifrån hur mycket änkan fick av mannen då han gick bort och hur mycket hon själv ägde vid detta tillfälle. Det är alltså en proportionerlig summa som delas ut till mannens arvingar och inte ett fast belopp (3 kap 2 § 3 st ÄB).

När detta efterarv har fördelats mellan mannens arvingar kan änkans arv skiftas. Det som finns kvar av hennes kvarlåtenskap går då till hennes arvingar. Även in hennes fall blir det hennes syskonbarn som ärver enligt det jag skrev ovan om mannens arvingar.

Detta innebär att alla tolv syskonbarn kommer få en viss summa i diverse arv då änkan går bort. De fem syskonbarnen på mannens sida ärver dock egentligen bara efter mannen, som ett efterarv. Det är bara änkans sju syskonbarn som faktiskt ärver efter just henne sen.

Kan änkan göra mannens fem syskonbarn arvslösa? Kan hon göra alla syskonbarn arvslösa?

Änkan har så kallad fri förfoganderätt över den egendom som hon ärver av sin make då han går bort (3 kap 2 § ÄB). Detta innebär att hon fritt får förfoga över den, hon kan alltså i stort sett fritt spendera den som hon vill och slösa bort allt om hon så önskar. Det finns dock några regler som begränsar denna rätt. En av dessa är att hon inte får testamentera bort den egendom som ska gå till mannens arvingar i framtiden. Hon kan alltså inte genom testamente göra mannens syskonbarn arvlösa. Det finns även regler för när den efterlevande genom gåva eller liknande handling utan hänsyn till den först avlidnes arvingar väsentlig minskar sin egendom. I dessa fall kan arvingarna ändå få rätt till dessa belopp som skänkts bort, i vissa fall kan man även kräva att gåvorna återbetalas av de som fått dem. För att denna sistnämnda regel ska bli gällande krävs det dock att gåvan likställs med testamente, till exempel att änkan fortfarande nyttjar egendomen under hela sin livstid och endast blir gåvotagarens "på riktigt" då hon går bort. Dessutom måste värdet på boet ha minskat väsentligt vilket enligt äldre rättsfall innebär cirka en fjärdedel av boet (Se 3 kap 3 § ÄB om detta).

När det gäller hennes egna sju syskonbarn kan hon alltid göra dessa arvlösa om hon önskar. Det är endast barn till den avlidne som alltid har rätt att få ärva. När det gäller övriga arvingar kan man alltså testamentera bort all egendom till andra personer eller exempelvis föreningar om man hellre skulle vilja detta.


Sammanfattningsvis

Om mannen skulle gå bort är det änkan till mannen som har rätt att ärva i första hand. Mannens arvingar (hans syskonbarn) har sedan rätt till ett efterarv när änkan går bort. Detta efterarv räknas ut efter vad änkan ägde totalt efter mannens bortgång och hur stor andel av detta som då var mannens. Efterarvet ska utgöra en lika stor andel. När änkan sedan gått bort och mannens efterarv har fördelats mellan hans syskonbarn går resten av änkans kvarlåtenskap till hennes arvingar, hennes syskonbarn. Det är alltså bara änkans arvingar som ärver efter henne, även om ALLA syskonbarn kommer att få en viss summa efter boet.

Änkan kan inte testamentera bort mannens andel av boet medan hon lever, hon äger endast denna egendom med fri förfoganderätt och kan därmed spendera men som sagt inte testamentera bort det. Änkan kan dock mer eller mindre göra mannens arvingar arvlösa genom att använda upp pengarna. Om hon skänker bort gåvor eller liknande som får ungefär samma effekt som ett testamente, innebär en väsentlig minskning av boet och som sker utan tillbörlig hänsyn till mannens arvingar kan dem få en del av dessa gåvor ändå. Gåvorna räknas då med som om de fortfarande finns kvar i i boet då mannens arvingar ska få sitt efterarv. På detta sätt påverkas de inte av gåvorna i dessa fall.

Änkan kan alltid göra sina egna syskonbarn arvlösa, det finns ingen absolut rätt för dessa att ärva något som den avlidnes barn skulle ha. Genom ett testamente kan hon fördela SIN egendom som hon önskar.


Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Du får gärna ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du undrar något ytterligare.

Med vänlig hälsning

Hedvig Johansson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1692)
2021-11-26 Får gemensamma barn ut mindre i arv än särkullbarn?
2021-11-21 Vem ärver när det inte finns bröstarvingar?
2021-11-20 Vad ärver halvsyskon?
2021-11-18 Vem ärver mig om hela familjen skulle omkomma i en flygolycka?

Alla besvarade frågor (97391)