Arvsordning och preskriptionstid
Hej!
Det är ju populärt med släktforskning nuförtiden så denna fråga kanske är allmänt intressant.
En av de mer intressanta/roliga sakerna att syssla med i släktforskningen tycker jag är att försöka finna förlorade släktgrenar, dvs. där barnet är fött "oäkta" - dvs. utom äktenskapet och att fadern inte finns angiven - eller t.o.m. med okända föräldrar.
Nu har jag för tillfället flera olika fall där den man som är okänd ligger tre generationer tillbaka i tiden, dvs. typ farfars far. Barnet/-en kan alltså då eventuellt vara halvsyskon med någon två generationer tillbaka, typ halvsyskon till farfar.
Jag märker en osäkerhet hos de personer jag försiktigt försöker närma mig för att reda ut dessa frågetecken. Dels kan det kanske bero på moraliska aspekter - även om jag själv tycker att det är lite svårt att förstå när det är så pass långt tillbaka i tiden (händelser runt förra sekelskiftet), men dels kanske det finns fortsatt en oro kring arv etc.
Så frågan: Det kan väl inte vara så att om jag finner ett nu levande barnbarn vars farfar (t.ex.) visar sig vara halvsyskon med min farfar (t.ex.) att jag eller detta barnbarn kan börja diskutera eller ställa krav på arv?
Med vänliga hälsningar
Eva
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag tolkar din fråga undrar du allmänt om så kallade "förlorade släktgrenar" och svaret blir därmed väldigt allmänt.
Regler om arv finns i Ärvdabalken, ÄB. Du hittar lagen här. Vem som ärver vad efter en person bestäms utifrån så kallade arvsklasser. I första arvsklassen finns den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn), och det är därmed dessa som först och främst har rätt att ärva den avlidne. Om det skulle dyka upp ett okänt barn till den avlidne har således det barnet lika stor rätt att ärva som de barn som växt upp med den avlidne. Om det är osäkert om det finns fler arvingar än de som är kända när bouppteckningen förrättas löper en fem år lång preskriptionstid under vilken den okände bröstarvingen får göra sin rätt till arv gällande, se ÄB 16 kap. 2 §.
Om det inte finns någon i den första arvsklassen (den avlidne har alltså inga barn eller barnbarn) har personer i andra arvsklassen rätt att ärva. Dessa utgör i första hand den avlidnes föräldrar. Är den avlidnes föräldrar inte vid liv har den avlidnes syskon (både hel- och halvsyskon) rätt att ärva. Hel- och halvsyskon får då ärva lika mycket. Om ett halvsyskon gått bort träder dennes barn i halvsyskonets ställe och har därmed rätt ärva. Precis som ovan gäller att även ett för den avlidne helt okänt syskon ändå har rätt att ärva.
Som du märker är reglerna om arv invecklade, men för att göra det lite mer konkret ska jag anknyta till exemplet du ger i din fråga. Svaret blir, att om det skulle visa sig att din farfar har ett okänt halvsyskon kan det halvsyskonet eller halvsyskonets barn/barnbarn inte kräva att få ut arv efter din farfar, eftersom halvsyskon och deras arvingar tillhör den andra arvsklassen, medan du (som är din farfars bröstarvinge) tillhör den första arvsklassen. Så länge det finns personer vid liv i första arvsklassen kan personer som tillhör andra arvsklassen inte få rätt till arv.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
