Ärver jag och min bror vår ingifta faster om vår farbror går bort först och vår ingifta faster inte har några nära släktingar?

2020-09-29 i Arvsordning
FRÅGA
Jag ser flera frågor som gäller arvsrätt, men alla har olika förutsättningar, så det blir svårt att tolka.Mina förutsttningar:1) Jag har en bror.2) Min mor är sedan länge död.3) Min far lever.4) Min farfar och farmor är sedan länge döda.5) Jag har en farbror som är gift med en kvinna (alltså min ingifta faster). De har inga barn.6) Min ingifta faster har inga föräldrar i livet. Hon har inga syskon (aldrig haft). Hon har inga barn med någon annan. Hon kan ju ha kusiner, sysslingar etc, men det vet jag inget om.Vem ärver vem, om inget testamente finns (och även om sådant finns, finns väl viss laglig rätt till en del av arvet ändå).1) Om min far dör först ärver jag och min bror honom.2) Om min ingifta faster dör före min farbror, ärver min farbror henne, och när han dör, antar jag att min far ärver honom, om han fortfarande lever, och jag och min bror om far är död.3) Om farbror dör före min ingifta faster ärver hon honom, men vem ärver sedan efter henne? Min far i första hand och jag och min bror i andra hand, om far fortfarande lever?Eller kortfattad: ärver jag och min bror till slut kvarlåtenskapen efter far, farbror och ingift faster när alla tre till slut gått bort?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Utifrån de förutsättningar som du har angett ska jag först svara på vem som ärver vem om det inte finns något testamente. Då är det ärvdabalkens regler som bestämmer hur arvet ska fördelas. Nedan kommer jag att använda förkortningen ÄB när jag hänvisar till ärvdabalken.

Fördelning av arv utifrån tre arvsklasser

I svensk rätt delas arvingarna in i tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och, om ett barn har avlidit, barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Den andra arvsklassen består i första hand av den avlidnes föräldrar, som får hälften var. Om föräldrarna inte lever går arvet till den avlidens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar. Om dessa inte är i livet, går arvet till fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder (2 kap. 3 § ÄB). Därefter går man inte längre, vilket innebär att kusiner inte har arvsrätt.

Situation 1: Om din far dör först

Du och din bror tillhör den första arvsklassen i förhållande till er far, vilket innebär att ni ärver honom i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Det stämmer alltså, så som du skriver, att om din far dör först kommer du och din bror att ärva honom.

Situation 2: Om din ingifta faster dör före din farbror

Du har helt rätt i att om din ingifta faster dör före din farbror kommer din farbror att ärva i första hand. Detta beror på att om den avlidne är gift så ärver den avlidnes make/maka först, även före eventuella barn (3 kap. 1 § ÄB). När din farbror sedan dör har du rätt i att det då är din far som ärver honom. Detta eftersom det inte finns några i den första arvsklassen (din farbror har inga barn). Vidare är era föräldrar avlidna, vilket innebär att det istället blir din farbrors syskon som får ärva, d.v.s. din far. Vidare har du rätt i att om din far inte längre är i livet, är det du och din bror som ärver efter er farbror (2 kap. 2 § ÄB).

Situation 3: Om din farbror dör före din ingifta faster

Om din farbror dör före din ingifta faster kommer arvet i första hand gå till din ingifta faster, på grund av makes/makas arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Du skriver att din ingifta faster varken har barn, föräldrar eller syskon. Detta innebär att det inte finns några legala arvingar enligt den arvsordning som gäller i svensk rätt. Det som händer när det saknas legala arvingar är att arvet går till Allmänna arvsfonden. Arvet går alltså inte till din far eller till dig och din bror.

Om det skulle finnas ett testamente

I ett testamente kan man avvika från den fördelning av arv som lagen föreskriver. Man kan även göra kompletteringar eller införa villkor. Det är möjligt att nästintill helt fritt disponera över sitt arv i ett testamente. Det finns dock ett skydd för bröstarvingarnas (barnens) s.k. laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En förälder kan alltså genom ett testamente inskränka sina barns arvsrätt till hälften, men inte mer. Utöver detta finns det inga regler som bestämmer hur arvet får disponeras i ett testamente.

Det går inte att svara på hur utfallet skulle blir för din del om det fanns ett testamente. Detta eftersom det är möjligt att utforma ett testamente på så många olika sätt. Det som begränsar möjligheterna är endast reglerna om laglott som jag nämnt ovan. Om din ingifta faster vill försäkra sig om att arvet inte går till Allmänna arvsfonden när hon går bort bör hon skriva ett testamente. Det kan hon få hjälp med i Lawlines avtalstjänst som man hittar under fliken "Avtal". Det går även att maila till info@lawline.se.

Om du har fler frågor är du varmt välkommen att skriva dem till oss på Lawline!

Vänligen,

Mimmi Östling
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1495)
2020-10-22 Vad ärver mina barnbarn när jag avlider?
2020-10-22 Får man en del av försäljning av egendom efter en förälders död?
2020-10-22 Hur fördelas giftorättsgodset och arvet?
2020-10-18 Har dottern till min avlidne bror rätt att ärva min faster?

Alla besvarade frågor (85250)