Är man jävig i fråga om val av sig själv till styrelseledamot?
Ärendet gäller en tvist vid val av styrelse vid extra föreningsstämma. Föreningen har 14 medlemmar. 13 deltog på extra stämma, 10 genom närvaro och 3 genom fullmakt. Till ny styrelse valdes två medlemmar i sittande styrelse. Detta förslag hade ej tillkännagivits för valberedning och hälften av medlemmarna före stämman, utan presenterades vid sittande möte. Vid rösträkning räknades de två nya styrelse medlemmarnas röster, trots att dessa var föremål för omval.(en extern person ingick dessutom i detta förslag).Dessa två medlemmar ingick i den tidigare styrelsen, således omval. Rösträkning slutade 7 mot 6 röster för detta förslag. Utan röster från de medlemmar som var föremål för omval, hade rösträkning slutat på 6 mot 5 till förmån för det förslag som valberedningen presenterade vid stämman. Med anledning av detta har tvist uppstått inom föreningen.
Vid omval av två styrelseledamöter, räknas dessa röster eller är de jäviga?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Vilken typ av förening det är fråga om går inte att utläsa av din ärendebeskrivning, men utgångspunkten nedan kommer att bli att ovanstående avser någon form av ekonomisk förening. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga blir därför lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Frågan är vidare ganska kortfattad varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång.
Vid föreningsstämman utövar medlemmarna sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter och varje medlem har i regel alltid rätt närvara, yttra sig och rösta på föreningsstämman, 6 kap. 1-2 §§ EFL. Jämte detta anges i föreningslagen att varje medlem har en röst, om inte stadgarna föreskriver annat, 6 kap. 3 § EFL. Vid en första anblick torde det här innebära att de ifrågavarande styrelseledamöterna inte var förhindrade att delta i den votering som avsåg omvalet.
Men enligt 6 kap. 37 § 1 st. EFL får en medlem varken själv eller genom ombud rösta i en fråga om talan mot medlemmen själv, medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen eller en talan eller befrielse som gäller någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse. Det ska dock noteras att jävsreglerna endast gäller själva omröstningen, inte överläggningen varför den som är jävig får delta i diskussioner och närvara vid omröstningen, se prop. 1986/87:7 s. 120. Vidare finns i 6 kap. 38 § EFL en generalklausul som utgör en generell inskränkning i föreningsstämmans beslutskompetens, vilken anger att föreningsstämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. Generalklausulen brukar åberopas mot beslut som står i strid med likhetsprincipen. Det ska också tilläggas att en styrelseledamot är jävig när stämman ska besluta huruvida styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
Det ovan anförda är de lagstadgade jävsgrunder som finns, vilket vittnar om att det egentligen måste till ganska mycket för att jäv ska anses föreligga på en föreningsstämma. Hur den uppkomna situationen i din förening ska hanteras är inte lagreglerad och min uppfattning är att man inte bör betraktas som jävig i fråga om val av sig själv till styrelsen. Det ligger i föreningens intresse att välja en styrelse, jfr 2 kap. 1 § 3 p. och 7 kap. 6 § EFL, och normalt sett ska styrelseledamöterna vara medlemmar i föreningen, 7 kap. 7 § 1 st. EFL. Därutöver menar jag att en medlems eget intresse att bli vald inte kan strida mot föreningens behov (intresse) av att tillsätta en styrelse. Dessutom ska lagstiftningen tillämpas på ekonomiska föreningar av vitt skilda slag varför jävsreglerna avsevärt hade kunnat försvåra tillsättandet av styrelser i mindre organisationer med endast ett fåtal medlemmar om dessa även hade omfattat val till styrelsen.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Slutligen ska framhållas att de ovan redovisade principerna även gäller bostadsrättsföreningar och ideella föreningar. Den sistnämnda typen regleras inte av någon civilrättslig lagstiftning, men analogier görs ofta till föreningslagen när juridiska spörsmål ska behandlas inom ramen för en ideell förening.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
