Är gåvan avseende fastighet gällande?

2020-01-21 i Gåva
FRÅGA
Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet.Fastighet 1- Mannen som avlider hastigt 2 januari efterlämnar en hustru och två döttrar.Paret äger en gård där de bor tillsammans med ena dottern och hennes familj. I december har det skrivit ett gåvobrev till dottern som bor på gården att hon ska få densamma men innan de hinner skicka in till Lantmäteriet för att dottern ska få lagfart så avlider pappan.När pappan avlider så visar det sig att han har utöver fastighetslånen även ett lån på 40000kr. men det finns inga ekonomiska tillgångar i boet. - Gäller Gåvobrevet för dottern? - Kan fordringsägarna tvinga dödsboet att sälja gården för att få ut de 40 000kronorna?Fastighet 2- Det är 3 stycken dödsbodelägare när sista föräldern avlider.- I dödsboet finns en sommarstuga och ca 200 000kronor på banken- Föräldrarna har testamenterat sommarstugan till ena dottern ska den då räknas som hennes arvslott och de andra två delar på bankmedlen eller ska bankmedlen delas lika på alla 3 syskonen?
SVAR

Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Nedan kommer jag att besvara frågorna avseende respektive fastighet var för sig. Jag kommer främst att utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv och testamente samt regler i jordabalken (JB) som berör gåva av fastighet.

Fastighet 1

Gäller gåvobrevet?

Ett gåvobrev som avser en fastighet är giltigt om följande kriterier är uppfyllda:

- gåvobrevet är skriftligt upprättat,
- både gåvogivaren och gåvotagaren har skrivit under gåvobrevet,
- det finns en avsiktsförklaring där det framgår att det är gåvogivarens önskan att ge fastigheten till gåvotagaren samt
- att datum och fastighetens namn finns med i handlingen, JB 4 kap 1 § jämte 29 §.

För att gåvobrevet ska kunna användas för att ansöka om lagfart krävs även att två vittnen har styrkt gåvogivarens underskrift, JB 20 kap 7 §. Om inte det har skett kommer lagfartsansökan att förklaras vilande.

Är fastigheten skyddad från fordringsägarna?

För att fastigheten ska vara skyddad från mannens fordringsägare krävs det att det så kallade sakrättsliga momentet är uppfyllt. Det sakrättsliga momentets syfte är att uppmärksamma fordringsägarna på att gäldenären, det vill säga den som är skyldig någon annan pengar, har gjort sig av med egendom. För fast egendom är det sakrättsliga momentet uppfyllt vid avtalets ingående. I och med att gåvobrevet är upprättat och överlämnat skulle jag vilja säga att det sakrättsliga momentet därmed är uppfyllt.

I det här fallet förstår jag det som att det finns mer skulder än tillgångar i dödsboet. I och med det skulle någon av fordringsägarna kunna begära dödsboet i konkurs, konkurslagen 1 kap 2 §. Om dödsboet skulle försättas i konkurs kan konkursförvaltaren begära att gåvan återvinns. Återvinning av gåvan skulle innebära att fastigheten återgår till konkursboet så att konkursförvaltaren kan sälja den och fordringsägarna kan få betalt. Fastigheten kan i detta fall återvinnas då gåvan har givits till en närstående för mindre än 3 år sedan, konkurslagen 4 kap 6 §.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det vara svårt för dottern att ansöka om lagfart i det fall det inte var två vittnen som bevittnade mannens underskrift av gåvobrevet. Vidare har fastigheten dessvärre inget skydd mot fordringsägarna i det fall dödsboet försätts i konkurs och konkursförvaltaren skulle bestämma sig för att återvinna fastigheten till konkursboet.

Fastighet 2

Rätten till laglott - en begränsning av testamentets genomslag

Som huvudregel ska alla syskonen dela lika på kvarlåtenskapen, ÄB 2 kap 1 §. Det finns dock en möjlighet att frångå huvudregeln genom att upprätta ett testamente, ÄB 9 kap 1 §. När en upprättar ett testamente finns det en viktig begränsning, nämligen att en måste ta hänsyn till sina barns så kallade laglott. Över laglotten kan testamentsgivaren inte disponera då denna andel av kvarlåtenskapen tillskrivs testamentsgivarens barn. Laglotten utgör halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. I förevarande fall skulle de tre barnen enligt huvudregeln fått 1/3 var, laglotten utgör därmed 1/6 av den totala kvarlåtenskapen.

Om sommarstugans värde motsvarar mer än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen innebär det att testamentet inkräktar på de andra syskonens laglott. Det betyder att de två syskonen har möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, ÄB 7 kap 2 §. Om stugans värde motsvarar mindre än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen blir detta inget problem i och med att alla syskonen kommer att få ut åtminstone sin laglott.

Sammanfattning

Det är värt att uppmärksamma reglerna om barns legala rätt till sin laglott eftersom reglerna kan få följden att testamentet kan jämkas i det fall sommarstugan är värd mer än 400 000 kr. Syskonen kommer alltid att ha rätt till bankmedlen i åtminstone så stor mån att deras laglott täcks.

Jag hoppas att du har fått din frågor besvarade! Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå.

Vänliga hälsningar,

Amanda Kinnander
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Gåva (633)
2020-07-08 Behöver ett gåvobrev bevittnas?
2020-07-06 Kan jag begära tillbaka katten jag skänkt bort för att jag anser att den missköts?
2020-06-30 Hund som givits som gåva
2020-06-26 kan man ångra ett gåvobrev?

Alla besvarade frågor (81799)