Är det olagligt att uppta ljudinspelning av någon i hemlighet och sprida det till allmänheten om det inspelade är nedsättande för den inspelade personen?
Hej! Jag har en fundering kring inspelade samtal som bevismaterial. Jag har en kompis, som utan vetskap blev inspelad av en av hans kollegor. Min kompis är mycket onykter under samtalet (sluddrar osv) och börjar fabla om hur han är "stans värsta dealer" och har massa kunder och planer för framtiden, vilket absolut inte är så. Tror han vill verka häftig efter några järn. Nu är det så att hans kollega är ovän med han, och hotar att skicka ut inspelningen för allmänheten, och hotar även med att anmäla han och använda samtalet som bevismaterial. Min fråga är, är det ens lagligt att spela in på detta vis, och att hota om att sprida runt, samt använda som bevis? Sen hur trovärdigt material är detta ens? Som sagt så är min kompis en vanlig svensson som har lite för vardagligt liv, och skulle aldrig innehav, sälja eller bruka droger. Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga aktualiserar brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB) och jag kommer att gå igenom om något brott kan ha begåtts eller kan komma att begås utifrån de förutsättningar du givit.
Är det brottsligt att spela in någon i hemlighet?
Brottet olovlig avlyssning är lagstadgat i BrB 4:9 a och innebär att det under vissa omständigheter är olagligt att avlyssna andra personer. Brottsbeskrivningen lyder som följande.
"Den som […] medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år."
Om man ska bryta upp brottsbeskrivningen i olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att det ska ha begåtts i denna situation får man följande.
1. Någon ska ha inspelat,
2. ett samtal i enrum eller mellan andra personer,
3. någonstans vartill allmänheten inte behörigen har tillträde,
4. och som personen inte själv deltar i eller vartill han obehörigen berett sig tillträde.
I denna situation verkar det inte som att brottet olovlig avlyssning kan ha begåtts. Jag förmodar att kollegan som spelade in händelsen antingen befann sig i samma rum eller att han i varje fall hade tillgång till det. Det är därmed mycket osannolikt att brottet skulle kunna aktualiseras i denna situation. Det är i princip alltid tillåtet att spela in andra personer på detta sätt om man själv har tillgång till platsen, trots att det sker i hemlighet.
Kan inspelningen användas som bevis för att din kompis begått brott?
Endast en inspelning av detta slag räcker definitivt inte för att din kompis ska fällas för exempelvis något narkotikabrott. För att han ska kunna åtalas och dömas krävs att det finns konkreta kausala bevis som indikerar att han begått ett sådant brott. Att han erkänt rakt ut till ett brott kan på sin höjd endast utgöra ett indicium, vilket aldrig ensamt räcker för att fälla någon för ett brott. Som kausalt bevis menas någonting som direkt kan anknyta honom till ett brott. Detta skulle exempelvis kunna vara att man har droger i sitt urin vid ett urinprov.
Däremot kan inspelningen om den skickas till polisen väcka en misstankegrad som kan ge polisen rätt att företa vissa åtgärder. Bland dessa åtgärder är husrannsakan och kroppsvisitation. För att dessa åtgärder ska få företas krävs endast att det finns "anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa" (RB 28:1 och 28:11). Detta kan göras bland annat vid misstanke om narkotikabrott och är den lägsta misstankegraden. En sådan inspelning skulle alltså kunna uppnå till den misstankegraden, och möjligtvis även till misstankegraden som kallas "skäligen misstänkt". Det sistnämnda är en högre misstankegrad. I sådant fall får även urinprov tas (vilket är en form av så kallad kroppsbesiktning (RB 28:12)).
Däremot kommer de inte att komma någonstans med dessa undersökningar såvida din vän inte faktiskt har något som kan peka på att han begått de brott han sagt i inspelningen. Således kan inspelningen orsaka vissa olägenheter för honom, men förmodligen inte mer än så. Jag kan dock inte säga hur stor den risken är eftersom det till stor del handlar om hur trovärdig polisen finner att inspelningen är och även vilka prioriteringar de har för tillfället.
Kan det vara brottsligt av kollegan att sprida inspelningen till allmänheten?
Det brott som skulle kunna aktualiseras i denna situation är förtal. Förtalsbrottet stadgas i BrB 5:1 och lyder som följande.
Första stycket
"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter."
Andra stycket
"Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."
Vi börjar med första stycket, som utgör den viktigaste delen av brottsbeskrivningen. För den krävs:
1. Att någon lämnat uppgift,
2. om någon annan,
3. som utpekar någon som brottslig eller är ägnad att utsätta denne för andras missaktning
I detta fall är det tydligt att en uppgift lämnas om inspelningen sprids och att denna handlar om någon annan än gärningsmannen. Förtalsbrottet kan tillämpas även i en sådan här situation då det är brottsoffret själv som i en inspelning lämnar uppgifterna. Det huvudsakliga är således att det finns en gärningsman som sprider själva inspelningen. Att lagen kan tillämpas på detta sätt följer bland annat av fallet NJA 1992 s. 594 där en man spred en videofilm av ett samlag mellan honom själv och en kvinna. Trots att det ju var kvinnan själv som agerade i videon ansågs det att det var mannen som lämnat uppgiften genom att han spridit videofilmen. Han dömdes för grovt förtal.
Vidare krävs att uppgiften utpekar någon som brottsligt eller ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Att lämna uppgift om att någon är en brottsling är typiskt sett en sådan uppgift som är ägnad att väcka andras missaktning och dessa förutsättningar är uppenbarligen uppfyllda. Bedömningen i den andra delen är inriktad på vad som typiskt sätt väcker missaktning hos en vanlig person utifrån vår tids värderingar i samhället. Att vara kriminell anses vara något som för de flesta väcker missaktning. Att utpeka någon som brottsling täcks dock redan av lagens ordalydelse och således är den tredje förutsättningen uppfylld för att brottsbestämmelsen ska kunna tillämpas.
Vidare till andra stycket. Det andra stycket i förtalsbrottet utgör ett undantag från straffansvar. Detta innebär att om man gjort något som uppfyller förutsättningarna i första stycket så att man begått ett förtalsbrott, kan man undgå straff om man också uppfyller undantaget i andra stycket.
"Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."
Undantaget går ut på att man under vissa omständigheter får göra som det står i första stycket. Man kan säga att det ibland är tillåtet att förtala. I denna situation skulle det alltså vara tillåtet att sprida den förtalande inspelningen om det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att lämna uppgiften och personen kan visa att uppgiften är sann eller att det fanns skälig grund för den.
Detta kan delas upp på så sätt att uppgiften får lämnas trots att den utgör förtal om
1. det är försvarligt att lämna den,
2. och gärningsmannen visar att uppgiften var sann, eller att han hade skälig grund för den.
För att undgå ansvar trots att man uppfyllt första stycket krävs alltså först och främst att det var försvarligt att lämna uppgiften. Vid denna bedömning bör beaktas exempelvis hur allvarliga påståendena är, till vem och i vilken situation eller med vilket syfte uppgiften lämnades, vem som avsågs med uppgiften och vem som lämnade den.
Det kan sägas att det generellt inte är försvarligt att lämna denna typen av uppgifter till allmänheten när syftet endast är att hämnas på personen eller kränka denne. Eftersom att det i denna situation inte finns någon särskild anledning till att sprida inspelningen bör det inte vara försvarligt. Det bör dock vara försvarligt att skicka den till polisen då den kan utgöra grund för misstanke om brott.
Vad gäller den andra punkten, att det ska visas antingen att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den är det svårt att säga vad som bör gälla i denna situation. Eftersom det är offret själv som uttalar sig om uppgiften kan detta utgöra tillräckligt för att det ska anses att det finns skälig grund för att uppgiften är sann.
Dock så bör det enligt min bedömning fortfarande anses oförsvarligt att sprida inspelningen till allmänheten. Därmed kan en sådan handling utgöra brottet förtal.
Sammanfattning
Såvida din vän inte faktiskt på något sätt begår narkotikabrott genom innehav eller bruk bör han inte oroa sig för att bli dömd för någonting. Det värsta som enligt min uppfattning kan komma att hända om inspelningen skickas till polisen är att han blir utfrågad av polisen och eventuellt att han får utstå en husrannsakan och ett urinprov.
Vad angår själva inspelandet av samtalet utgör detta inget brott mot bakgrund av vad jag beskrivit ovan.
Däremot kan eventuellt spridande av inspelningen till allmänheten sannolikt utgöra förtal. Om kollegan skulle få för sig att göra detta kan din vän därför polisanmäla honom och stämma honom på kränkningsersättning och eventuellt skadestånd.
Jag hoppas att detta belyser de juridiska aspekterna av situationen. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
