Är det förtal att sprida nedsättande uppgifter om en målsägande i ett sexualbrottsmål?

FRÅGA
Är det inte förtal att avslöja för omgivningen identiteten på den som är målsägande i sexualbrottsutredning mot någon? Så dessa kan söka upp målsägande på nätet tex? Dessutom kalla det "falskanmälan"? Och sprida runt rykten som att målsägande vill döda folk, har psykos med mera?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 brottsbalken (BrB), och innebär att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Ett viktigt undantag som innebär att lagen ursäktar en sådan handling är dock om det varit försvarligt att uttala sig på ett sådant sätt.

Jag kommer inledningsvis att beskriva huruvida de uttalanden som du beskriver kan utgöra förtal, varefter jag beskriver hur undantaget om försvarlighet fungerar.

Uppgifterna kan utgöra förtal om de är ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning

Att medvetet göra en "falskanmälan" mot någon som är oskyldig med uppsåt att denne ska bli fälld till ansvar är ett brott som kallas för falsk angivelse, se 15 kap. 16 § BrB. Att påstå att någon gjort en falskanmälan är alltså att utpeka någon som brottslig, vilket kan utgöra förtal.

Även andra nedsättande uttalanden kan utgöra förtal, så länge de är ägnade att utsätta någon för andras missaktning. Påståenden om att en person har utsatts för sexualbrott (eller brott överlag), är dock typiskt sett inte ägnade att utsätta denne för andras missaktning.

Det avgörande för om en person kan ha gjort sig skyldig till förtal är alltså om uppgiften är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Det krävs inte att missaktning verkligen uppstått i det enskilda fallet, utan det räcker med att uppgifterna "duger" till att åstadkomma missaktning hos andra. Det är upp till domstolen att avgöra i varje enskilt fall om detta krav är uppfyllt. Domstolen kan behöva ta hänsyn till "kvalitén" på uttalandena, vem som varit mottagaren och andra relevanta omständigheter.

Man ursäktas av lagen om det varit försvarligt att lämna uppgifterna

Mot intresset att skydda människor från kränkande yttranden står intresset att låta människor uttrycka sig fritt. Därför gör lagen undantag för uttalanden som i sig kan utgöra förtal, bland annat om det varit försvarligt att lämna uppgifterna, se 5 kap. 1 § stycke 2 BrB. Då krävs det dessutom att uppgiftslämnaren visar att uppgifterna varit sanna, eller att hen haft skälig grund för dem.

Det är upp till domstolen i varje enskilt fall att avgöra om det varit försvarligt att lämna en uppgift. Domstolen kan ta hänsyn till bland annat hur allvarliga uppgifterna var, i vilket syfte de lämnades och vem som lämnade dem.

Sammanfattning av svaret på din fråga

Flera av de uttalanden som du beskrivit kan mycket väl utgöra förtal. En domstol skulle dock behöva göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter för att avgöra dels om uppgifterna varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning, dels om det varit försvarligt att lämna uppgifterna.

Om det varit försvarligt att lämna uppgifterna, och dessa varit sanna eller om uppgiftslämnaren haft skälig grund för dem, kan denne inte dömas till förtal.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Jenny Räf
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (852)
2019-08-22 Ta hjälp av advokat
2019-08-12 Är det förtal att hänga ut en dömd brottsling på Facebook?
2019-08-05 Förtal under vårdnadstvist
2019-07-31 Polisanmäla för förtal eller förolämpning?

Alla besvarade frågor (72169)