Är det förtal att hänga ut en individ på sociala medier?
Är det förtal att hänga ut en individ via övervakningsbild där butiksägaren hävdar att han har stulit i butiken. Butiksägaren har lagt upp en bild på personen i fråga och hävdar att han skall ha "stulit" från affären i en Facebook grupp med över 10 tusen medlemmar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Det kan vara förtal att hänga ut en person i en stor grupp på sociala medier
Om en person sprider information om en annan person i syfte att folk ska se ned på den personen kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste den uthängda personen kunna visa att den som hänger ut individen gör detta för att få andra att se ned på den uthängda individen. Hade den som hänger ut en annan person goda skäl för att sprida information på detta sätt och att även informationen är att sann, kan det vara tillåtet. Däremot även om informationen är sann så innebär det inte alltid att man har goda skäl för att sprida informationen.
Om någon exempelvis hänger ut en person i en grupp på sociala medier med över 10.000 medlemmar och påstår att denne stulit i butiken går det att ifrågasätta om goda skäl finns för detta. Exempelvis hade det kanske varit rimligt att polisanmäla personen och informera personal om personen för att förhindra att stöld sker igen. Men att informera så många människor kan vara brottsligt oavsett om uppgiften är sann eller inte. Det är däremot en bedömning som måste göras av domstolen och det går inte att svar säga rakt av om agerandet är förtal eller inte.
Den utsatte personen behöver själv väcka åtal
Brotten förtal faller under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att den som blivit utsatt själv behöver väcka åtal mot den som utsatt personen för förtal. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Gärningen ska polisanmälas men den utsatte måste alltså själv väcka åtal.
Att väcka åtal gör man genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken).
Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om man förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och även ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det.
Sammanfattningsvis får en person inte hänga ut en annan person och anklaga den för stöld om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Finns däremot goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften var sann utdöms inte alltid ansvar. En övervägning kommer behöva göras av domstolen om det var rimligt att sprida informationen till en så stor mängd personer. Om man som utsatt vill gå vidare med ärendet behöver man väcka enskilt åtal om saken.
Med vänliga hälsningar,
