Är det förbjudet att vittna anonymt i Sverige?
Hej!
I Sverige är det förbjudet att vittna anonymt. Jag undrar var man hittar detta i brottsbalken, vilket kapitel, paragraf osv..
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämplig lag
Regler som rör rättegång, inklusive vittnesmål, hittar vi i Rättegångsbalken (RB). EU-rätt, som är svensk rätt, behandlar också frågan om vittnesmål, varför jag även kommer att hänvisa till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter (EKMR). Jag kommer därutöver att hänvisa till en avhandling om anonyma vittnesmål som jag finner relevant för din fråga, närmare kallad "anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång" av Peter Engström.
Finns ingen paragraf som säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymt
Det går inte att i svensk rätt hitta en paragraf som uttryckligen säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymt i en rättegång, även om det indirekt går att utläsa ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Bl.a. står det att "rätten skall höra vittnet om hans fullständiga namn" (36 kap. RB).
Principen om att det ska vara förbjudet att vittna anonymt hör till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheters artikel 6.1 som bl.a. säger att alla ska ha rätt till en rättvis rättegång, parterna ska vara likställda varandra och samtliga inblandade ska ha samma möjligheter att kunna försvara sig. Domstolarna har bedömt att dessa krav inte uppfylls om man tillåter motparten att vara anonym, och att vittnesmålet till följd riskerar att helt bortses ifrån (art. 6.1. EKMR).
Europadomstolen har på senare tid tillåtit anonyma vittnesmål i flera fall
Huvudregeln var från början att anonyma vittnesmål inte alls fick ligga till grund för en fällande dom. Senare övergick man till en tanke om att anonyma vittnesmål kunde tillåtas om de inte var det huvudsakliga eller enda grunden för en sådan dom. Idag tillåts anonyma vittnesmål vara den enda eller huvudsakliga grunden för en fällande dom, om det finns tillräckligt med andra rättssäkerhetsmekanismer som motverkar att försvaret missgynnas av ett sådant anonymt vittnesmål.
Jag kan även snabbt nämna NJA 1998 s. 204 där svensk domstol inte ansåg det vara i strid mot artikel 6.1 EKMR att en videofilm som lämnats in av en anonym person lades fram som bevisning mot en mordbrännerska.
Kriterier för att få lov att vittna anonymt enligt europadomstolen
Följande information är inspirerad och delvis hämtad från Peter Engströms avhandling i processrätt under rubriken "Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång".
Vittnen har enligt europadomstolen tillåtits att vittna anonymt om vittnet i fråga blivit hotad av den tilltalade eller den tilltalades vänner. Har vittnet inte blivit hotat, men trots allt vill vittna anonymt på grund av rädsla, så ska följande kriterier uppfyllas:
1. Goda skäl måste finnas för vittnesanonymitet, t.ex. en objektivt grundad rädsla styrkt av bevisning, dvs. vad gemene man skulle kunna anses vara rädd för. Exempel på grunder som skulle kunna tala för att sådana goda skäl ska anses föreligga kan vara att man bevisar att motparten tidigare hotat andra eller att han/hon är allmänt känd som en våldsbenägen person.
2. Domstolen behöver bedöma om det framkommit andra bevis under utredningens gång som kan vara tillräckligt för en fällande dom, eller om det anonyma vittnesmålet är den enda eller huvudsakliga grunden för ett sådant fällande domslut.
3. Om svaret är ja på punkt 2, måste domstolen undersöka om den nationella domstolen erbjudit tillräckliga rättsmekanismer för att motverka att motparten missgynnas av anonymiteten och får det svårare att försvara sig mot de framlagda uppgifterna än om de hade framförts "offentligt". Exempel på hur den nationella domstolen skulle kunna göra det rättvist är att låta motparten ställa frågor till det anonyma vittnet via ljudlänk eller genom skrift.
Om vittnet inte heller vill framföra vittnesmålet framför rätten, så måste domstolen försäkra sig om att det även är den sista möjliga utvägen för att skydda vittnets liv och hälsa.
Frågan om att det bör vara möjligt att vittna anonymt i svensk rätt med en liknande argumentation som den jag just har presenterat har varit föremål för utredning flera gånger, bl.a. i SOU 1990:92 och i Prop. 1993/94:143 ("Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång", Peter Engström, 2015).
Sammanfattningsvis
Det är, som du säkert nu förstår, inte helt enkelt att besvara din fråga. Huvudregeln i Sverige får dock fortfarande anses vara att det ska vara förbjudet att vittna anonymt, även om det inte uttryckligen står att finna i en paragraf. Man kan hävda att det går att utläsa indirekt ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Samtidigt kan vi i flertalet rättsfall, både av europadomstolen och svensk domstol, utläsa att anonyma vittnen kan tillåtas i vissa fall. Jag kan därför inte ge dig ett mer precist svar än så i dagsläget, men hänvisar dig till avhandlingen av Peter Engström som jag hänvisat till här ovan om du önskar läsa mer kring vittnesanonymitet.
Jag vill återigen tacka dig för att du vänder dig till Lawline, och önskar dig en trevlig helg!
Med vänliga hälsningar
