FrågaSTRAFFRÄTTÖvrigt07/05/2022

Är det brottsligt att som målsäganden att ljuga i tingsrätten, och är det olagligt att muta en målsägande?

Om en målsägare ljuger under tingsrättsförhör om att blivit erbjuden pengar av tilltalads närstående för att dra tillbaka sin anmälan, endast för att försvåra för den tilltalade, kan det vara en straffbar handling, exempelvis falsk tillvitelse? Är "mutan" brottslig för den närstående? För övergrepp i rättssak skall väl innebära hot eller våld?

Lawline svarar

Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! 

Jag kommer att inleda med att förklara vad som gäller generellt för lögner under tingsrättsförhör för olika personer och parter i målet, framförallt målsäganden, därefter kommer vi gå igenom brottet falsk tillvitelse för att avsluta med att behandla huruvida den påstådda mutan hade kunnat innebära att den närstående gjort sig skyldig till brott. Framförallt är det brottsbalken (BrB) som är den relevanta lagen för din fråga.

Lögn under tingsrättsförhör 

Att ljuga i ett tingsrättsförhör är en straffbelagd handling som kallas för mened (15 kap. 1 § brottsbalken). För att kunna dömas för brottet krävs att en person har ljugit under ed (en uttalad försäkran). I brottmål är det vittnen som avlägger ed och därmed också talar under sanningsplikt och straffansvar (36 kap. 11 rättegångsbalken). Målsägande och tilltalade behöver inte avlägga ed och omfattas därför inte av straffansvar. Det är alltså inte brottsligt att som målsägande ljuga i ett tingsrättsförhör. En osann berättelse skulle dock kunna medföra att berättelsen och målsäganden inte betraktas som tillförlitlig.

Falsk tillvitelse 

Falsk tillvitelse kan någon ha gjort sig skyldig till om hen, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 § BrB (falsk angivelse), hos åklagare, Polismyndigheten eller annan myndighet sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Brottet förutsätter dock att myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak (15 kap 7 § BrB). Du har inte uppgett att tingsrätten eller polis agerade och började att utreda den tilltalades närståendes. Om de inte gjorde det kan målsäganden inte dömas för falsk tillvitelse.  

Huruvida det skulle vara brottsligt att muta målsägande i rättegång  

Innan vi går in på mutbrott ska vi kort beröra brottet övergrepp i rättssak: Enligt 17 kap. 10 § BrB kan en person göra sig skyldig till brottet övergrepp i rättssak om hen, precis som du skriver, med våld eller med hot om våld angriper ett vittne för att hindra denne från att avge en viss utsaga vid sitt vittnesmål hos en domstol eller någon annan myndighet. I detta fall blir brottet inte aktuellt av två skäl, dels därför att målsäganden inte per definition är ett vittne, och dels på grund av att det inte tal om våld eller hot om våld. 

Mutbrott regleras i 10 kap. 5 a och 5 b §§ BrB. Det är den senare (5 b §) som stadgar straffrättsligt ansvar för personer som erbjuder en “otillbörlig förmån” till vissa i 5 a § angivna personer (dvs 5 b hänvisar till 5 a, det är alltså bara i vissa situationer som det kan bli tal om mutbrott, och inte i alla sammanhang när någon erbjuder pengar för att annan ska göra något). 5 a § anger att mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. I detta fall påstås den närstående inte ha försökt muta en arbetstagare eller uppdragstagare, ej heller för någons tjänsteutövning, därför skulle hen inte heller kunna dömas för mutbrott.

Hoppas att du fick svar på din fråga. Om det fortfarande är någonting du undrar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!

Med vänliga hälsningar,  

Alexandra Holmér SposatoRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”