Är det brottsligt att gilla nakna bilder på internet?

Question

Hej! Jag har en kompis som blivit konfronterad av en bekant gällande hennes twitter konto.
På kontot har hon följt andra konton och gillat målade/tecknade bilder samt skrivna berättelser av två kändisar i sexuella situationer, likt porr. Den bekanta till min kompis säger att hon ska polisanmäla detta eftersom de två kändisarna inte har gett sitt samtycke till det och det är ett brott
Jag undrar om min kompis kan åka dit för detta och vilket straff? Vi har försökt läsa tillsammans om lagarna och vilka som skulle gälla och har svårt att veta vad som skulle kunna ske?
De två kändisarna är inte från Sverige utan från ett annat land och de har inte själva sett bilderna/berättelserna och har inte påverkats av dem. Bilderna/berättelserna är skapade av fans och är inte gjorda för att orsaka skada. Skulle kändisarna själv behöva anmäla det?

Jag och min kompis kollade på lagarna och kunde inte hitta något om att det skulle vara olagligt att göra sexuella avbildningar av kändisar (bilderna var tydligt digitalt ritade av någon och man kunde inte missta dem som "riktiga"). Vi hittade lite information om deepfakes och ai bilder där huvudet är bytt så att personen ser naken ut, men de bilderna min kompis gillade var tydligt tecknade och inte verkliga.

Sen undrade vi också vad som menas med "spridning" enligt lag. Räknas det som spridning att gilla något på twitter?
Så som vi förstått det gäller det främst om man själv lägger upp något eller om man skickar det vidare till någon annan?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att du undrar om din vän kan ha gjort sig skyldig till något brott med anledning av att hon har följt/gillat bilder/inlägg på Twitter som föreställer kändisar i olika sexuella situationer.

Det är huvudsakligen två frågor som är av vikt för din vän, den första (1) handlar om huruvida materialet som hon interagerat med har ett brottsligt innehåll, och för det andra (2) huruvida hennes interaktion med dessa genom att följa/gilla uppfyller kravet för en brottslig handling. Jag kommer nedan presentera olika potentiella brottsrubriceringar som kan aktualiseras med anledning av din frågebeskrivning, och därunder bemöta dessa två frågor utifrån vad du beskrivit.

Först vill jag dock betona att jag endast kan redogöra för potentiella svenska brottsrubriceringar, och inte vilka krav som ställs för brottsligt förfarande i utlandet. Sådana regler kan bli aktuella om de aktuella personerna på bilderna skulle anmäla det själv, då kan utländska regler aktualiseras med andra krav.

Barnpornografibrott

Först vill jag börja med att lyfta barnpornografibrottet, eftersom de inte framgår av din beskrivning om personerna på bilderna är över eller under 18 år, eller har en ofullbordad pubertetsutveckling. Man kan göra sig skyldig till barnpornografibrott om man innehar, överför, sprider, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en bild av barn i en sexuell situation, tillgänglig för någon annan (16 kap. 10a§ brottsbalken).

Vad gäller den första frågan om bildens innehåll, menas med pornografisk bild alla tänkbara bildformer, även tecknade bilder, eller bilder framställda genom datateknik, som förespeglar barn i en sexuell situation. Utan att ha sett bilden förstår ni säkert att jag inte kan avgöra om den uppfyller kravet för ett barnpornografiskt innehåll, men att den är tecknad utesluter alltså inte detta.

Vad gäller den andra frågan om ”spridning”, utgörs själva gärningen i detta brott av mer än bara begreppet spridning, och tar sikte på alla former av förfaranden som innebär att materialet görs tillgängligt för någon annan person, oberoende av antalet personer. Här inkluderas alltså ”mellanhänder”, det vill säga fall där förfarandet utgör ett led i spridning eller överlåtelse. Begreppet spridning innefattar vanligen att materialet görs tillgängligt för mer än enbart ett fåtal personer. Generellt sett saknar det betydelse varför man tillgängliggjort bilden för andra.

Frågan är då om att ”gilla” på Twitter uppfyller kravet för det tillgängliggörandet som lagrummet föreskriver. Utan att gå in på alltför tekniska resonemang, torde förfarandet behöva innefatta att bilden görs tillgänglig för fler människor än de som annars hade tagit del av den av den som lagt upp bilden. Min uppfattning av Twitter är att ”gilla” i sig inte förmedlar innehållet vidare, utan avser endast förmedla en attityd till trådskaparen. Men om gillandet i sig medför att andra personer än de som själv har direkt tillgång till originalinlägget ser bilden, skulle det kunna tolkas som ett tillgängliggörande enligt brottsbeskrivningen. I slutna grupper och liknande med en avgränsad krets av personer, innebär inte nödvändigtvis ett ”gillande” att materialet sprids vidare till folk som inte hade sett originalinlägget i gruppen ändå. Om det däremot handlar om ”retweet”, innebär det i min erfarenhet att innehållet sprids till ens egna följare/vänner. Om ”gillningen” innebär att andra personer kan ta del av innehållet på grund av gillandet, kan det också uppfylla kravet på tillgängliggörande enligt lagrummet.

För att dömas för detta brott krävs det inte att målsägandena, de som är föremålet på bilden, anmäler brott, utan det är ett brott som hör under allmänt åtal och kan anmälas av vem som helst (inklusive polisen själv).

Olaga integritetsintrång

Olaga integritetsintrång är ett annat brott som kan aktualiseras när man sprider en bild/annan uppgift av någon annan i en utsatt situation, så som en uppgift om annans sexualliv, hälsotillstånd eller bilder på någon annans helt eller delvis nakna kropp (4 kap. 6c§ brottsbalken). Det krävs dock att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden/uppgiften gäller.

Vad gäller bildens innehåll kan sägas att lagrummet i första hand tar sikte på bilder som är personen i fråga, inte avbildningar. Rättsläget för avbildningar, deep-fakes och liknande är däremot förhållandevis oklart, och mig veterligen har detta inte prövats i någon större utsträckning i rättspraxis. Man kan tänka sig att om det tydligt framgår att bilden är tecknad och inte föreställer ett original av den faktiska personen, är det möjligt att det inte är brottsligt eftersom det inte direkt utgör den personens nakna kropp. Man kan dock tänka sig, för de fall bilden är ”fake”, men realistisk, att integritetskränkningen likväl kan vara stor, även om bilden inte föreställer ”originalkroppen” (så som vid Deep-fakes eller andra digitalt framställda bilder). Utan att ha sett bilden är det alltså svårt för mig att avgöra om materialet utgör sådant integritetskränkande material som faller under detta brott. Om bilden tydligt är tecknad, torde det däremot inte vara sannolikt att det skulle falla under detta brott, men rättsläget är oklart här.

Vad gäller den andra frågan förutsätts för detta brott just spridning. För spridning här krävs att uppgiften görs tillgänglig för mer än ett fåtal personer. Det krävs också att spridningen sker mot aktuell persons vilja. Det torde alltså här kunna räcka att man vidaredelar informationen också, eftersom det kan tolkas in under företeelsen ”uppgiften görs tillgänglig”. Det krävs däremot för detta brott som inte krävs för barnpornografibrott, eller förtal nedan, att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden avser. I denna bedömning beaktas vad uppgiften innehåller, samt hur många som den spridits till, alltså beaktat hur många som potentiellt skulle kunna se bilden via din väns ”gillning”. Det är alltså inte säkert att hennes ”gillning” kvalificeras så som ägnad att medföra just allvarlig skada, om hon endast har ett begränsat antal följare eller gillat den i ett sammanhang där endast ett fåtal kan se inlägget, men på öppet forum så som internet kan man inte riktigt kontrollera detta, så det är möjligt att spridningen oavsett kan kategoriseras som allvarlig om det görs på internet.

Förtal

Ett annat brott som skulle kunna aktualiseras, är brottet förtal. Det är ett brott som innebär att man utpekar någon annan som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1§ brottsbalken).

Vad gäller den första frågan om inläggets innehåll, fäster förtalsbrottet inte störst vikt vid vad bilden faktiskt föreställer, utan mer vad bilden förespeglar och vilka budskap som bilden/inlägget sänder. Därför spelar det troligtvis ingen större roll att bilden är tecknad, beroende på vad det är för budskap som bilden ger. Det krävs att bilden/inlägget avger budskap av nedsättande beskaffenhet enligt den allmänna uppfattningen i samhället. I detta inkluderas inte sedvanliga värdeomdömen, alltså att någon skulle vara ful eller dum. Det behöver inte heller vara så att bilden/texten faktiskt utsatt vederbörande för missaktning, utan det räcker att så var allmänt ägnat mot bakgrund av vad som allmänt kan uppfattas som missaktning. Det krävs också att det varit oförsvarligt att lämna uppgiften och att den inte är sann eller man inte har skälig anledning att tro att det är sann.

Utan att ha sett bilden/texten kan jag tyvärr inte avgöra om den innefattar ett förtalsenligt material. Man kan tänka sig att om det är en bild som förespeglar en gärning som är av allmänheten normalt förkastlig eller till och med brottslig (exempelvis personer som har sex med barn/djur), kan det uppfylla kraven.  Om bilden däremot är helt tecknad, och att det tydligt syns att det inte är ett originalfoto eller liknande, torde det krävas mer av budskapet, så som en beskyllning eller liknande, för att det skulle anses vara förtalsenligt.

Vad gäller den andra frågan om tillgängliggörandet, krävs det i förtalsbrottet att man ”utpekar” annan, vilket förutsätter att uppgiften sprids till någon annan än den som uppgiften/texten/bilden handlar om. Vad som i övrigt avses med begreppet ”utpekande” är inte helt klart, men av förarbetena till lagen framgår att lämnandet kan ske såväl genom framställning som genom vidarespridning av uppgiften. I detta får man likt ovan resonemang försöka tolka vad ”gilla” på Twitter innebär rent praktiskt, om det innebär att uppgiften sprids vidare till andra personer som annars inte hade tagit del av materialet från originalkällan, eller inte.

Det krävs alltså dock att personerna som är föremål för uppgiften/bilden/texten vet om det. Däremot krävs det i dessa fall, om brottet inte är grovt, att det är just dessa personer som anmäler brottet då detta inte är ett brott som hör under allmänt åtal. Det torde alltså i praktiken krävas att det är de aktuella personerna som själv anmäler brottet, för att en åklagare ska kunna åtala någon för det.

Yttrandefrihet

Det ska i sammanhanget inte förglömmas att det i Sverige föreligger en väldigt bred yttrandefrihet för alla, vilket innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ Regeringsformen). Denna rätt väger tungt, och ovan brottsrubriceringar är exempel på undantag från denna rätt i de fall då lagstiftaren anser friheten att yttra sig bör inskränkas till fördel för andra viktigare intressen.

Yttrandefriheten medför även rättigheter för konstnärliga uttryck, vilket kan vara aktuellt att lyfta i detta fall eftersom det verkar röra sig om en tecknad bild. Det finns ett förhållandevis stort konstnärligt utrymme för såväl satir och parodi, som för realistisk konst. Beroende på hur bilden ser ut, kan den anses falla inom ramen för detta utrymme av yttrandefrihet, och därmed i längden inte heller brottsligt att sprida.

Sammanfattning och råd

Som du förstår är mitt svar inte svart eller vitt. Detta beror dels på att rättsområdet är förhållandevis oklart och oprövat i domstol, dels för att det i allra högsta grad måste göras en bedömning av vad bilden faktiskt föreställer eller sänder för budskap.

Vad gäller den första frågan kan sammantaget alltså sägas att jag inte med säkerhet kan ta ställning till om innehållet är brottsligt till sin karaktär. Vad som kan sägas är att om de inte föreställer personer under 18 år, utgör det inte barnpornografibrott. Sen kan det utgöra brottet förtal, beroende på om bilden/inlägget förmedlar budskapet att personerna är brottsliga/klandervärda, och då torde inte det spela lika stor roll att bilden är tecknad. Vad gäller brottet olaga integritetsintrång kan graden av hur realistisk bilden är, spela roll. Om den är tydligt tecknat torde det inte uppfylla kraven för detta brott, men vad gäller deep-fakes och liknande är rättsläget mer oklart i denna del. Det ska även betonas den breda yttrandefriheten och utrymmet för konstnärlig frihet som ges, åtminstone i Sverige.

Vad gäller tillgängliggörandet som aktualiseras i någon form i alla brott som jag nämnt ovan, kokar det ner till vad ”gilla” på Twitter i praktiken innebär. Om det medför att ett inlägg/bild tillgängliggörs för fler personer än de som annars hade sett originalinlägget, kan kravet för spridning vara uppfyllt under alla ovan brott. Detta är tydligast vad gäller barnpornografibrottet, eftersom lagstiftaren har velat kriminalisera all forma av tillgängliggörande, men mer oklart vad gäller olaga integritetsintrång och förtal. Även avseende dessa brott är dock min tolkning att spridning kan uppfyllas eftersom även tillgängliggörande genom vidareförmedling kan omfattas. Däremot torde enbart ”följande” av någon person  på Twitter inte uppfylla dessa krav.

För barnpornografibrott krävs inte att det är personerna på bilden som anmäler brottet, utan vem som helst kan göra det. Däremot vad gäller olaga integritetsintrång och förtal krävs det att det är personerna på bilden som anmäler det för att polisen ska få lov att utreda det, alternativt om det bedöms att det är påkallat av allmän synpunkt att polisen utreder det. Det är en bedömning som vanligtvis tar avstamp i om det är väldigt allvarliga bilder/kränkningar, och om spridningen är väldigt stor, då kan polis/åklagare åtala gärningen även om målsägandena inte själv anmält brottet.

Jag vill också betona att jag inte kan säga vad som gäller i andra länder, för det fall personerna på bilden skulle vilja anmäla det i det landet bor i. 

Avslutningsvis vill jag trots ovan ändå säga, att det är osannolikt att polisen skulle utreda händelsen något mer ingående. Det är väldigt resurskrävande, och det är inte säkert att polisen mot bakgrund av gärningen, originalspridaren och resursförbrukningen det skulle innebära, anses påkallat att utreda.

Tyvärr kan vår juristbyrå inte vara vidare behjälplig i sammanhanget, då de inte åtar sig uppdrag inom straffrätt. Har ni ytterligare frågor är ni välkomna att ställa en fråga på nytt här på vår hemsida, eller uppsöka en jurist på er ort som arbetar med straffrätt. Det kan dock bli kostsamt, så överväg om det är värt för er, givet den lilla risk som finns att gärningen tas upp till utredning. Ni skulle kunna avvakta vidare åtgärder till det fall din vän faktiskt skulle bli kallad till polisförhör.

I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor!

Bästa hälsningar,