Är det brottsligt att anklaga någon annan för att ha tafsat på en servitris?
Hej ! Jag undrar om det finns möjlighet att stämma ett hotell eller en servitris för ärekränkning. Vid en 60 års middag blir jag anklagad för att ha "taffsat " på servitrisen. Alla vittnen till den påstådda handlingen har gått hem och servitrisen går naturligtvis inte att få tala med??? Vi är ett sällskap på 8 personer som alla ser allting och kan intyga att det som anses vara en taffsning är en vänlig hand på armen i samband med en beställning till bordet. Jag är oerhört tacksam att jag hade min hustru med på denna middag, så även svägerska och svåger. Vem vet vad en sådan här anklagelse kan leda till om ej livskamrat, hustru, flickvän etc är med och förstår vad det hela handlar om.
Tack på förhand
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler om ärekränkningsbrott finns i Brottsbalkens (BrB) 5 kap. De brotten som kan bli aktuella är förtal eller förolämpning. Det är svårt för mig att avgöra vilket brott av dessa det skulle kunna bli tala om, eftersom jag inte vet hur du blev anklagad för tafsandet. Skulle någon anklagat dig för tafsningen framför andra kan det vara förtal som kan bli aktuellt. Är det bara till dig anklagelsen sker blir det istället tala om förtal. Jag kommer utreda bägge dessa för att se om du kan ha framgång med en stämning.
Förtal
Förtal blir alltså aktuellt om anklagelsen skett till någon annan än bara dig. Du kan ha varit med i samtalet, men det är viktigt att det inte bara var till dig och att andra tog del av vad du blev anklagad för. För att det ska vara tal om förtal krävs också att någon utpekade dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt, och att detta görs för att utsätta dig för andras missaktning (5 kap. 1§ BrB). Att tafsa på någon skulle kunna utgöra brottet sexuellt ofredande (6 kap. 10§ 2st BrB) eller ofredande (4 kap. 7§ BrB) beroende på hur tafsandet sker. Det krävs inte bara att man anklagar någon för ett brott, utan det krävs också att det ska vara ägnat att utsätta vederbörande för andras missaktning. Denna bedömningen görs mot bakgrund av dig och din situation. Typexemplet för att visa att bedömningen kan göras olika från person till person är ett påstående om att någon har druckit sig full – i de flesta kretsar är detta inte ägnat att utsätta personen för andras missaktning, medan det i andra, exempelvis nykteristkretsar, kan allvarligt påverka andras uppfattning av personen och definitivt utsätta denne för deras missaktning. Sammanfattningsvis är det alltså svårt för mig att avgöra om förtal har skett – det beror på hur anklagelsen skett och det ska göras en bedömning av om det kan utsätta dig för andras missaktning som är svårt för mig att avgöra utan mer information.
Förolämpning
För att det ska vara tal om förolämpning krävs att anklagelsen var riktad till dig och dessutom att anklagelsen smädade dig genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende (5 kap. 3§ BrB). I din situation blir "beskyllning" det som är mest aktuellt - du blir ju beskylld för att ha tafsat på någon. Men här gäller att inte vilken beskyllning som helst kan bli förolämpning – det krävs att det ska ha sårat din självkänsla. Ett typiskt exempel på när ett uttalande kan såra annans självkänsla är ett fall där någon kallade en annan för "jävla svartskalle". Huruvida en beskyllning om tafsning är så pass allvarligt vet jag inte, eftersom det mig veterligen inte prövats. Även här beror det på situationen i stort och hur anklagelsen lades fram.
Tips
Tänk på att det inte kan bli både förtal och förolämpning på samma gång. Skulle anklagelsen uppfylla både förtal och förolämpning kan man alltså inte bli dömd för bägge samtidigt och man blir då enbart stämd för förtal. Om alla krav för förtal är uppfyllda dömer man alltså inte för förolämpning. Detta kallas att brottet förolämpning är subsidiärt till brottet förtal.
Det kan vara viktigt att tänka på att det gällande båda brotten finns regler om ansvarsfrihet, det vill säga när det kan vara tillåtet att förtala eller förolämpa. Ett exempel på detta är när man är skyldig att uttala sig eller det visar sig att anklagelsen är sann och det dessutom var försvarligt.
Som alltid när det handlar om att stämma någon gäller det att ha bra bevisning för vad som har skett. I Sverige har vi principen om att domstolen ska "hellre fria än fälla", vilket innebär att personen som anklagade dig inte kommer bli dömd om du inte kan bevisa att han eller hon har begått brottet.
Sammanfattningsvis är det svårt att ge dig ett klart svar om det är värt att stämma eller inte utan mer information om vad som hänt och vilka bevis för detta du har. Trots detta hoppas jag att du fick svar på i alla fall några frågor och att det juridiska blev lite klarare gällande detta.
Med vänlig hälsning
