Andelsberäkning och lottläggning vid separation och frågor om gemensamt lån

2014-12-28 i Bodelning
FRÅGA
Ett sambopar utan avtal äger till lika delar en bostadsrätt som köpts för 1,5 Mkr. Mannen har betalat 1 Mkr kontant och övrig finansiering består av ett gemensamt lån på 0,5 Mkr. Bostadsrätten värderas idag till 1,6 Mkr. Paret skall skiljas och mannen vill bo kvar och skall alltså lösa ut kvinnan. Har hon rätt till hälften av 1,6 Mkr minus hälften av lånet på 0,5 Mkr? Inte så snyggt moraliskt sett men hur är det rent juridiskt?
SVAR

Hej! Tack för din fråga!

Andelsberäkningen:

Vid en bodelning mellan sambor ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas, se 12 § Sambolagen. Med samboegendom avses sambors gemensamma bostad och bohag, förutsatt att de förvärvats för gemensam användning, se 3 § Sambolagen. Med andra ord ska egendom som en av samborna ägde innan samboendet påbörjades inte ingå i en bodelning, se 3 och 8 §§ Sambolagen.

Då det inte framgår i din fråga om samboparet i det fall du beskriver har någon annan samboegendom än just den gemensamma bostaden, så utgår jag från att bostaden är den enda samboegendomen i samboförhållandet.

Vid beräkningen av vardera sambons delningsbara andel i samboegendomen ska från vad en sambo äger av samboegendomen (sambons lott) så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade då samboförhållandet upphörde, se 13 § Sambolagen. Med andra ord, desto mer av sina skulder som en sambo får räkna av mot sin egendom (sambons lott), desto mindre blir den andel som denne måste dela med den andra sambon.

Då samboparet i det fall du beskriver har tecknat ett gemensamt lån uppkommer då frågan hur detta lån ska fördelas mellan samborna. Jag förmodar här att lånet är förknippat med solidariskt betalningsansvar för de båda samborna, det vill säga långivaren är fri att vända sig mot endera av de två samborna för att därmed kräva ut hela lånet. Om den ena sambon då tvingas betala hela lånet kan denne emellertid kräva den andra sambon på hälften av den summa som den förstnämnde sambon tvingats betala.

Mot denna bakgrund är det mest troligt att det gemensamma lånet, vid andelsberäkningen enligt 1213 §§ Sambolagen, bör delas upp på hälften mellan de båda samborna, det vill säga vardera sambon får, vid andelsberäkningen, räkna av 250 000 kr av lånet mot sin lott.

Detta leder till att mannen, i det fall du beskriver, får räkna av 250 000 kr.

Då mannen äger hälften av den gemensamma bostaden och denna idag är värderad till 1 600 000 kr så äger mannen samboegendom till ett värde av 800 000 kr, det vill säga mannens lott i samboegendomen är 800 000 kr. Den andel som mannen måste dela med sin sambo blir då, efter skuldavräkningen, följande:

800 000 - 250 000 = 550 000 kr.

Kvinnans andel i bostaden uppgår på samma sätt till hälften av 1 600 000 kr, det vill säga 800 000 kr.

Den andel som kvinnan måste dela med sin sambo blir då, efter skuldavräkningen, följande:
800 000 - 250 000 = 550 000 kr.

När andelarna i samboegendomen har räknats ut ska dessa två andelar läggas ihop och delas jämnt mellan de båda samborna, se 14 § Sambolagen. Då båda samborna i ditt fall har lika stora andelar delningsbar samboegendom är detta dock inte nödvändigt, då andelarna redan är "jämnt fördelade" mellan de båda samborna.

Lottläggningen:

Nästa steg är så lottläggningen, det vill säga det ska nu avgöras vem av samborna som ska få vilken egendom på sin lott. Vardera sambon har här en lott på 800 000 kr, det vill varsin halva av bostaden. Enligt dina uppgifter kommer mannen att ta över hela bostaden. 

Då bostaden utgör samboendets enda samboegendom och bostadens värde, 1 600 000 kr, överstiger mannens lott, 800 000 kr, så betyder detta att mannen måste kompensera kvinnan, se 16 § och 17 § andra stycket Sambolagen. Mannen är då tvungen att antingen

1. Ge kvinnan 800 000 kr (Varav 250 000 kr, motsvarande kvinnans del av lånet, sätts under särskild vård så att pengarna verkligen går till att betala lånet) eller

2. Ge kvinnan 550 000 kr samt ta över kvinnans andel av lånet, det vill säga 250 000 kr, se 16 § tredje stycket och 17 § andra stycket Sambolagen. Detta alternativ är att rekommendera för mannen då långivaren annars fortfarande kan vända sig till mannen och kräva betalning för hela lånet.

Om mannen inte kan betala kvinnan pengar på en gång kan han få viss tid på sig att göra detta förutsatt att mannen ställer godtagbar säkerhet, exempelvis säkerhet i huset, för att han kommer att betala, se 17 § andra stycket Sambolagen.

Hoppas detta kan vara till någon hjälp!

Med vänlig hälsning

Gustaf Otterheim
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bodelning (2557)
2020-07-10 Vem betalar för bodelningsförättaren?
2020-07-08 Påverkar ingående av nytt äktenskap en pågående bodelning?
2020-07-03 Hur räknar vi ut bodelningslikviden vid partiell bodelning?
2020-07-01 Bodelning när ena maken har ett lån

Alla besvarade frågor (81796)