Allemansrätten - Vad gäller i förhållande till fastighetsägare?

FRÅGA
Hej,Via mitt företag köptes en herrgård, klassad som näringsfastighet men ursprungligen byggd som privat bostad 1772. Vi ska bedriva verksamhet samt själva hyra delar av fastigheten som bostad.Vid infarten men på tomtmarken är en parkering som allmänheten nyttjar; plockar bär från buskar, parkerar bilen osv. Det finns grindstolpar ute vid vägen, men ingen grind el staket. Tio meter in på tomten, och i nivå med de första huskropparna, kommer ett staket och en grind. Man kan få intrycket att tomten eg börjar där men så är inte fallet.Vi kommer att bedriva verksamhet samt även leva och bo där. Spelar allemansrätten in? Kan någon hävda rätten att kliva in – tio meter från första huskroppen – och hänvisa till någon lokal gammal sedvänja? Fastigheten är även en strandtomt, och vi är rädda att någon får för sig att ta sig ända ner till vår brygga en bit från huvudbyggnaden.Kommunen kan ej svara. De skulle dock bevilja tillstånd att bygga en ekonomibyggnad på tomtgränsen ut mot vägen.Tacksam för svar!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är regeringsformen (RF), jordabalken (JB) och miljöbalken (MB). Det måste redan nu framhållas att det egentligen inte finns några givna svar på hur ditt ärende ska hanteras och än mindre vad som egentligen gäller, vilket beror på avsaknaden av detaljreglering och praxis på det här området. Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.

Allmänna hållpunkter

När det gäller de grannelagsrättsliga reglerna kan följande anföras. Den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Lagparagrafen är som namnet antyder ganska allmänt hållen och är mer att betrakta som ett målsättningsstadgande. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra några besvär för andra. Med andra avses en vidare krets av rättssubjekt än bara de närmaste grannarna varför övriga i området som idag nyttjar parkeringen omfattas. Huvudregeln i förhållandet mellan grannar (och övriga brukare) är alltså att man ska visa skälig hänsyn till varandra. Hur långt hänsynsplikten sträcker sig är inte helt klarlagt och någon instruktion ges inte heller i lagtexten.

Vägledande domstolsavgöranden, dvs. praxis, är mycket få. Högsta domstolen (HD) har dock i ett avgörande, NJA 1990 s. 71, uttalat att underlåtenhet att klippa ner en oxelhäck mellan två villafastigheter kan innebära ett åsidosättande av de grannelagsrättsliga förpliktelserna. I rättsfallet hade en fastighetsägare mot sin grannes vilja toppklippt häcken i sin helhet varpå den sistnämnda fastighetsägaren väckte en skadeståndstalan. Domstolen anförde att det hade ankommit på ägaren till oxelhäcken att ombesörja klippningen varför skadeståndsanspråket ogillades. Domen rör naturligtvis en helt annan situation än den nu aktuella, men den indikerar ändå att det inte verkar krävas särskilt mycket för att man ska göra sig skyldig till försummelse av den allmänna hänsynsregeln. I rättsfallet ger HD uttryck för ett synsätt som bygger på att en objektiv bedömning av om någons åtgärd framstår som skälig med hänsyn till omständigheterna ska göras i varje enskilt fall.

Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Din situation, vad gäller? Kan hemfridszon åberopas av dig?

Begreppet hemfridszon är inte lagreglerat och ska ses som ett undantag från allemansrätten, vilken är den begränsade rätt envar har att använda annans fastighet, mark och vatten, och då främst genom att färdas över fastigheten (till fots) och även under kortare perioder uppehålla sig på den. Allemansrätten är dessutom grundlagsskyddad, 2 kap. 15 § 4 st. RF, men vad den närmare innebär har inte kommit till uttryck i lagtexten. Det står i vart fall klart att allmänheten inte får ta sig sådana friheter att naturen eller du som fastighetsägare orsakas nämnvärd olägenhet eller skada, jfr 7 kap. 1 § MB. Hur begreppet hemfridszon ska tolkas får avgörande betydelse i det här fallet. Noteras att man vanligtvis brukar få nyttja upptrampade stigar. Oavsett vilket är hemfridszonen det område som är beläget närmast ett bostads- eller fritidshus och som ger den boende rätt till ett ostört område. Men det är oklart hur stort detta område är varför sedvanan, dvs. lokal praxis på orten, ofta brukar bestämma vad som gäller. Förutom avståndet beaktas även hör- och synlighet från fastigheten och vanligtvis anses ett avstånd på 15-20 meter vara skyddad av hemfridszonen. Men eftersom sedvanerättsliga hänsyn ska tas kan detta som sagt variera mycket på grund av de närmare förutsättningar geografiskt, lokala traditioner och annan historik på området. Exempelvis ligger husen i många skärgårdssamhällen på västkusten nära varandra varför det över tid har blivit naturligt (och brukligt) att människor rör sig nära inpå såväl varandra som husen. I mer glesbebyggda områden råder däremot ofta motsatsförhållandet och där kan hemfridszonen uppgå till ca 70 meter. I synnerhet om insynen är fri. Då måste allmänheten helt enkelt hålla sig på längre avstånd. Staket och liknande brukar för övrigt vara bra riktmärken och sammanfaller i många fall med hemfridszonen.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sedvänjan skulle naturligtvis kunna utgöra ett problem i det här fallet, men jag har samtidigt svårt att med säkerhet uttala om mig om detta i nuläget, vilket du säkert förstår. Utifrån din ärendebeskrivning synes dock ändå de pågående parkeringsaktiviteterna utgöra en kränkning av din hemfridszon, framförallt med tanke på avståndet till den första huskroppen och i synnerhet om det finns alternativa vägar för att nå vattnet och annan naturskön mark. Sedvanan, områdets beskaffenhet och hur övrig bebyggelse i närområdet ser ut är som sagt för mig helt ovisst. Men givet utgången i det ovan refererade HD-fallet verkar det ju i vart fall inte krävas särskilt mycket för att göra sig skyldig till brott mot hänsynsregeln i jordabalken. En talan i domstol brukar i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB. Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället föras i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan även ett föreläggande eller förbud riktas mot dina grannar och övriga personer, vilket även kan förenas med vite. Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det dock svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon tisdag den 21/9 kl 19.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?