Aktiv och passiv legitimation vid skuldebrev
Hej, jag har en fråga gällande Skuldebrevslagen. Vad jag har förstått så finns det olika former av legitimation inom skuldebrev; passiv-, aktiv- & förfögande legitimering. Vad skiljer dessa åt och vart exakt kan man hitta paragraferna för dessa? Behöver man visa upp ("legitimera") sig inom alla dessa tre eller hur funkar det?
Lawline svarar
Hej och vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Löpande och enkla skuldebrev
Det finns två sorters skuldebrev, löpande och enkla.
Det löpande skuldebrevet kännetecknas av att det är ställt till "till innehavaren", eller "till viss man eller order". Det förra är ett s.k. innehavarskuldebrev, medan det senare kallas ett orderskuldebrev. Ett löpande skuldebrev är ofta avsedda för att säljas vidare. Här kommer bestämmelser om legitimation in, eftersom själva värdet i ett löpande skuldebrev sitter i det fysiska skuldebrevet. Bestämmelser om legitimation finner vi i 2 kap. skuldebrevslagen.
Ett enkelt skuldebrev är till skillnad från ett löpande ställt till en viss person, exempelvis "till Karl Karlsson", och bevisar bara att det faktiskt existerar en viss fordran (krav). De är oftast inte avsedda för att överlåtas vidare till skillnad från ett löpande. Ett enkelt skuldebrev behöver heller inte visas upp (legitimation) vid betalning, infriande, eftersom själva värdet inte sitter i det fysiska skuldebrevet, utan i fordran.
Aktiv legitimation
Vi antar att du är ägare av ett löpande skuldebrev. Aktiv legitimation rör borgenären, det vill säga den som är ägare av fordran. Eftersom du har skuldebrevet i din hand är du som borgenär aktivt legitimerad att kräva betalning från gäldenären. Den som har skuldebrevet i sin hand är således aktivt legitimerad, 13 § SkbrL.
Passiv legitimation
Denna form av legitimation rör istället gäldenären. Vi antar att du är skyldig någon en summa. Det är fortfarande ett löpande skuldebrev. Passiv legitimation aktualiseras när borgenären kommer med skuldebrevet i sin hand och kräver dig på betalning. När borgenären kan visa upp skuldebrevet, aktiv legitimation, leder detta till att du är passivt legitimerad att betala, 21 § SkbrL. Observera att för att du ska kunna bli passivt legitimerad måste borgenären de facto visa upp skuldebrevet, aktivt legitimera sig. När du är passivt legitimerad kan du betala med befriande verkan om du är i god tro.
Skulle personen istället kräva dig på summan utan att visa upp skuldebrevet, är du inte passivt legitimerad att betala. Detta skulle kunna leda till att du får betala en gång till om det visar sig att personen du betalade till inte var den rätte borgenären, även fast du betalat i god tro, 15 § SkbrL. Som gäldenär bör du med andra ord alltid kräva att den du ska infria fordran hos visar upp skuldebrevet om denne inte gör det självmant.
Förfogandelegitimation
Att någon är förfogandelegitimerad betyder kort och gott att denne är innehavare (har det i sin hand) av ett löpande skuldebrev, 13 § SkbrL, som beskrivet ovan om aktiv legitimation. Vid ett enkelt skuldebrev är den förfogandelegitimerade den som är den materiellt berättigade borgenären, det vill säga den som har en fordran på någon. Det behöver som nämnts inte vara ett fysiskt skuldebrev.
Sammanfattning
Gäldenären kan kräva att du visar upp skuldebrevet, aktivt legitimerar dig. Denne behöver annars inte betala. För att vara på säkra sidan ska gäldenären alltid kräva att borgenären visar upp skuldebrevet för att kunna bli passivt legitimerad och betala med befriande verkan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, skulle du ha några frågetecken är du varmt välkommen att kommentera i kommentarsfältet nedan så reder vi ut det.
Tveka inte att höra av dig till Lawline igen vid fler juridiska frågor!
Med vänliga hälsningar,
